I höst är det val och i helgen är det därför Klimatriksdag.
149 motioner behandlas, som handlar om införandet av en klimatnödlag, om jämlikare kollektivtrafik, om klimatundervisning i skolan och mycket mer. När klimatriksdagen avslutas på söndag ska 12 motioner överlämnas till politikerna i Sveriges riksdag.
Det är det tredje valåret som förslag till klimatåtgärder från folket ska förmå politikerna att ta större steg i sina klimatåtgärder. Fokus för årets riksdag ligger inte på tekniska lösningar utan på sociala, demokratiska och psykologiska aspekter. Exempel på det är social hållbarhet, mänskliga rättigheter, kommunikation, livskvalitet och hälsa. En rapport om människan i klimatkrisens tid har gett mer information om ämnet.
Varför har ni valt att fokusera på människan?
– Det grundar sig i att både klimatriksdagen och klimatdebatten fokuserat mycket på tekniska lösningar och vi har sett att det finns ett växande behov av att se på klimatfrågan utifrån till exempel psykisk ohälsa, kulturens roll och samhällsengagemang. De sociala perspektiven kan vara en katalysator för omställningen och något som mobiliserar engagemang, säger Jonas Bane, ordförande i den förening som anordnar riksdagen.
Klimatnödlag ett av förslagen
I år har 149 förslag lämnats in från 187 olika personer och 18 organisationer och dessa har beretts av utskott.
Ett exempel är inföandet av en klimatnödlag där koldioxidbudgeten får sätta ett tak för vår konsumtion. Privat konsumtion bör stoppas tillfälligt, utan att det går ut över människors grundläggande behov.
– Det är en del organisationer men mest från privatpersoner i stora delar av landet, även om det är ett fokus på storstäderna, där många klimatengagerade finns.
Alla som deltar på riksdagen på Kulturhuset i Stockholm eller digitalt kan rösta fram sina favoritförslag.
– Fysiska deltagare är mest från Stockholm, men man kan också köpa en digital biljett och kan se hela programmet via stream och rösta var man än befinner sig.
Hur har klimatriksdagens motioner påverkat tidigare?
– Vi har sett att motioner från 2014 och 2018 har påverkat. Regeringens klimathandlingsplan 2018 innehöll ganska mycket som hade varit motioner på klimatriksdagen innan. Det vi gör är ett lobbyarbete.
Åtgärdspaket presenteras
Under helgen kommer riksdagens också att presentera ett åtgärdspaket för klimatet.
– Det är ett nedkok av alla tidigare motioner. Vi har prioriterat åtgärderna så att de passar in i en koldioxidbudget för att visa att Sverige fortfarande kan lev upp till Parisavtalet.
Årets motioner finns i de sex kategorierna ”medborgarengagemang och demokratins utveckling”, ”livskvalitet och hälsa”, ”samhällsorganisering och systemförändring”, ”kunskap, lärande och beteendeförändring”, ” klimat- och miljörättvisa” och ”naturresurser, ekosystem och biodiversitet”.
Två förslag inom varje kategori kommer att röstas fram.
Årets riksdag pågår 2 och 3 april i Stockholm, men går också att följa digitalt.
Lennart Spetz
Fler exempel bland motionerna i årets klimatriksdag
Bland årets förslag finns en nationell plan och resurser för att göra kollektivtrafiken jämnt fördelad i både stad och land, så att de som inte har råd med bil får en bättre utbud, vilket gynnar klimatet och socioekonomisk utjämning.
En klimatpresskonferens varje vecka föreslås också, som ska informera och utbilda i hur klimatkrisen fortskrider och för att opinionen ska bli så starkt att både politiker och företag tvingas ställa om.
Ett annat förslag uppmanar till att klimatfrågan blir en ”central del” av skolans läroplan, med hänvisning till en undersökning nyligen om att åtta av tio unga mellan 12 och 18 år efterfrågar undervisning inom miljö-och klimatkunskap i skolan. ”Det råder inte brist på handlingskraft hos unga men regeringen behöver förvalta ungdomarnas engagemang redan i skolan”, konstaterar motionären.
Till sist efterfrågar ett förslag att barnperspektivet ska finnas med i alla beslut som rör klimatpolitiken och omställningen. Rösträttsåldern bör sänkas till 16 år och klimatet bör skrivas in i FN:s barnkonvention.
Källa: Klimatriksdagen 2022
