I Sollentuna, liksom på många andra orter i Sverige, erbjuds vi villaägare ett system med två soptunnor. En brun för matrester och en grön för resten. Matresterna ska bli till biogas.

Häromdagen fick jag brev från lokala sophämtningsföretaget. De har noterat att jag aldrig ställer ut den bruna soptunnan, och nu hotar de dra in ”tjänsten” för mig och ge mig ett vanligt abonnemang, vilket skulle kosta många tusen.
Så varför slänger jag inte mat? Jag är vegetarian, jag har höns och hund och jag odlar det mesta av mina grönsaker – i alla fall sommartid. Jag bakar allt bröd och köper sällan halvfabrikat, utan lagar allt från grunden. Torkade brödrester blir till hönsmat. Jag äter upp maten jag lagar, alternativt ställer in den i kylen, och skulle jag någon gång tröttna blir maten hund- eller hönsmat. Samma sak med sällsynta ostrester.

I mina kompostpåsar hamnar kaffesump, teblad, blast och skal, samt någon sällsynt frukt som ruttnat. Det blir på sin höjd en liten påse i veckan, som jag använder i mina odlingar.

Att ställa ut kärlet med en påse i botten fyra gånger under ett kvartal är förstås inga problem. Om jag inte har sump och teblad finns det gott om multnande höstlöv jag kan lägga i den. Det är bara att göra. Mer jobb för sophämtarna, visst, men jag slipper ”böta”.

Och jag förstår deras tanke. Om någon aldrig ställer ut den bruna tunnan finns risk att hen inte källsorterar. Men de kunde ha frågat. Det skulle ju också kunna vara så att ingen bor i villan. Ska den som äger en tom fastighet betala extra för att den inte slänger skräp? Det vilar något provocerande över tankefiguren att man ska ge höjd avgift till den som inte slänger mat.
Brevet fortsätter: ”Även om du komposterar hemma behöver du använda sitt [sic] matavfallskärl för att behålla det rabatterade abonnemanget. Om du hemkomposterar kan du använda det bruna kärlet till sådant som passar mindre bra i hemkomposten, som köttben och rester från fisk och skaldjur.”
Jag har varit vegetarian i snart trettio år. Nu uppmanas jag slänga djurrester.

Jag kontaktade företaget och bad om regelverket. Där framgår att även den gröna tunnan ska ställas ut fyra gånger om året. Det är än mer obegripligt.
Vi som handlar miljömedvetet och källsorterar har i princip inga vardagssopor. Trasiga plagg, topz, cykeldäck och trasiga tallrikar tar god tid på sig att fylla en tunna.

Jag tror de som skapade reglerna menade väl, men tänkte inte tillräckligt långt. Signalerna är absurda, och det faktum att många fler kommuner tillämpar samma regler gör det inte bättre.

Vi behöver uppmuntra vegetarianism, odling, hönshållning, källsortering och noll matsvinn.

Det har tagit mig många år att nå dit där jag är nu. Att då få ett brev som beordrar mig att antingen äta djur och slänga matrester eller också betala en kraftigt höjd avgift gör mig både förbannad och beklämd.