Konstruktion och fördelar

Det finns många olika typer av jordkällare, men det vanligaste är att de ligger i en slänt och att man har grävt ut ett rum i marken. Vanligtvis brukar man också använda natursten för att skydda källaren mot fukt. Isoleringen består av jord men ibland också av halm eller torv. Det vanligaste är också att taket består av ett stenvalv. Det bör även finnas ventiler så att luften kan cirkulera och så att det inte bildas mögel.

Temperaturen i en jordkällare kan variera mellan +10 till +12 grader på sommaren och +4 till +6 grader på vintern. Jordisoleringen gör att källaren blir naturligt sval och det går därmed inte åt någon energi. Förutom att det är ett klimatsmart sätt att förvara mat på så är jordkällarna också en del av vårt kulturarv och därför är det många i dag som kämpar för att bevara dem.

Ytterligare en fördel med en jordkällare är att den håller betydligt längre än ett kylskåp, medan kylskåpet säckar ihop efter några decennier kan en jordkällare hålla i flera hundra år.

Jordkällarens historia

Att förvara mat i källare har gjorts under mycket lång tid. Före 1800-talet var dock det vanligaste sättet att förvara rotfrukter och potatis i en så kallad stuka. Stukan var en avlång hög som ofta placerades intill åkern. Ibland kunde man lägga en bädd av granris eller halm i botten eller täcka den med samma material och ett jordlager. Detta gjorde dem dock väldigt känsliga för frost.

I början av 1800-talet blev det vanligare att gräva så kallade potatisgropar i sluttningar som så småningom utvecklades till jordkällare. Under 1950-talet kom jordkällarna att ersättas av elektriska kylanläggningar och förlorade mycket av sin tidigare betydelse.

I dag används fortfarande jordkällare på vissa håll, men det finns också många som står oanvända eller har rasat igen. Men kanske kan det vara dags för en comeback för jordkällarna nu när krisberedskapen ökar och allt fler ser ett behov av att kunna lagra mat om matleveranserna eller betalkorten plötsligt inte funkar. Det finns också moderna varianter av jordkällaren, till exempel “Groundfringe” – en “jordkällare” tillverkad i laminerad polyester och där man enligt de holländska tillverkarna ska kunna lagra upp till 3000 liter.

Matkällaren – ett alternativ för stadsbor

I äldre lägenhetshus är det inte alls ovanligt att det finns en matkällare. I dag när en rejäl kyl och frys är standard så är det dock inte säkert att det finns någon källare, och om de finns har de ofta för hög värme för att kunna användas som matkällare. Sajten dinbyggare.se tipsar dock om att man kan bygga sin egen matkällare, den behöver egentligen inte ligga i en källare utan allt som behövs är ett litet och välisolerat rum där du installerar ett kylaggregat. Du får då visserligen inte den energibesparing som ”en riktig” jordkällare eller matkällare ger, men du sparar i alla fall utrymme i kylen.

Om du har en matkällare i huset men inte är nöjd med hur den fungerar kan det bero på ventilationen. För att få en optimal cirkulation ska luftintaget placeras så lågt som möjligt medan ventilen för utgående luft ska placeras högt upp på den motsatta väggen.

Förvaring

Vad kan man förvara i en jordkällare eller matkällare? Svaret är väldigt mycket – alltifrån rotfrukter, äpplen och grönsaker till konserver, ost och vinflaskor. Olika livsmedel mår dock bäst i olika temperaturer och luftfuktighet.

Rotfrukter som morot, kålrot och rödbetor ska till exempel helst förvaras i +1-3 grader och med en luftfuktighet på 90 till 95 procent. Morötterna ska helst skördas så sent som möjligt och förvaras gärna i fuktig sand. Potatis vill ha det mörkt, men lite varmare och en något lägre luftfuktighet. Frukt som äpplen utsöndrar etylengas som försämrar smaken och hållbarheten på andra produkter och det kan därför vara bra att linda in dem i tidningspapper.

Källor: Länsstyrelsen i Västra Götalands broschyr ”Ta hand om din jordkällare”, dinbyggare.se, Ny Teknik samt Wikipedia.