Från att Nordiska museet grundades 1873 har mer än 8000 kulturhistoriska föremål med samisk anknytning samlats in, utöver många historiska fotografier. I samlingen finns bland annat knivar, nätsänken i näver som använts vid fiske, verktyg av renhorn som använts till slöjd och klädesplagg som koltar, vantar och bälten. Nu startar museet en utredning om samlingarnas framtid, vem som egentligen ska förvalta dem och hur de kan användas för att berätta om samisk historia och kultur.

– Rättigheterna för urfolk till kultur och kulturarv är självklart en del av det här initiativet. Det är viktigt att samlingarna är tillgängliga i stora delar av Sverige, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman för Stiftelsen Nordiska museet.

Dialog mellan olika parter

Nordiska museet kommer att samarbeta med bland annat Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Sanne Houby-Nielsen kan inte svara på hur stor del av de 8000 föremålen i samlingen som eventuellt kommer hamna just där.

– Centralt är att se hur vi bäst kan förvalta samlingen i framtiden, där självklart Ájtte är en viktig intressent. Vi vill också ha dialog med andra intressenter, det är till exempel på gång fler initiativ och museer i Sápmi, säger Houby-Nielsen.

Elisabeth Pirak Kuoljok, museichef vid Ájtte, ser fram emot att vara delaktig i utredningen.
– Återföring av samiska kultursamlingar till Sápmi underlättar tillgången till vårt kulturarv och stärker den samiska identiteten, säger Pirak Kuoljok.

I Norge och Finland har redan samiska samlingar från nationella museer i huvudstäderna förts till institutioner närmare Sápmi. Ett återförande av kulturarv, så kallas repatriering, är ett sätt att hantera kolonialismens spår.

Historien måste berättas

Under 1800- och 1900-talet fördes föremål och mänskliga kvarlevor från kolonier till kolonistaternas museer, ofta med olagliga eller tvivelaktiga metoder. Även i Sverige åkte bland annat samlare från Nordiska museet till Sápmi.
– Den här utredningen kunde ha gjorts tidigare. Men nu är det viktigaste att den får ta sin tid, att vi skapar bra dialoger och att vi så småningom landar i mer konkreta åtgärder, säger Houby-Nielsen.

En annan del av utredningen är att undersöka hur samlingarna bäst kan användas för att berätta om samisk historia och kultur. Idag visas cirka 360 föremål, ungefär 4,5 procent av samlingen, i utställningarna ”Sápmi” och ”Arktis – medan isen smälter” på Nordiska museet. Andra som skulle kunna använda samlingen mer är till exempel andra museer, hemslöjdsföreningar och forskare. Huvuddelen av samlingen finns tillgänglig digitalt på det nordiska digitala arkivet DigitaltMuseum, som är öppet för alla.