Samisk kultur och samiska näringar är beroende av naturen, vilket gör att man besitter en gedigen kunskap om naturens behov. Tomas Kuhmunen, GIS-samordnare på Sametinget, betonar samernas helhetsbild på naturen och hur den helhetsbilden saknas i den svenska klimatpolitiken.

– Där kan Sametinget, som en myndighet med ett bredare perspektiv på landskapet, vara med och försöka bidra till att omforma synen eller rädda synen på landskapet, säger Tomas Kuhmunen.

Enligt Sametinget kan ett starkt och motståndskraftigt samiskt samhälle bli en internationell förebild inom svenskt klimatarbete, men som det ser ut idag ställs den gröna omställningen i konkurrens med de samiska näringarna.

Ett redan utarmat landskap

Renskötseln, som är en central och betydelsefull näring i det samiska samhället, har drabbats avsevärt av det förändrade landskapet allt sedan industrialismens början och kommer fortsätta att missgynnas av den gröna omställningen så som den ser ut idag, enligt Sametinget. Rennäringen behöver till exempel tillgång till alternativa betesområden som inte existerar idag, utan används till annat såsom gruvor, skogsbruk och turism. Även övriga samiska näringar såsom jakt, fiske och slöjd drabbas.

Järnvägar, vägbyggen, jordbruk och utökad turism är exempel på tillkomster som har förändrat landskapet under historiens gång. Inte minst från 1950-talet då mekaniseringen av skogsbruket tog fart.

– Skogsbrukets omformade av skogar till stående virke, har bland annat strypt ut mycket utav lavmarken som renen är beroende av, säger Tomas Kuhmunen.

Samisk kultur är redan kraftigt påverkad av klimatförändringar och utarmade landskap, ändå är det här som Sverige vill klara av den gröna omställningen, menar Tomas Kuhmunen.

För att nå målet om nettonollutsläpp senast år 2045 har den svenska regeringen tagit fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat innebär utbyggnad av gruvor, vindkraftverk, biobränsle från skogen och grön vätgas.

– Landskapet utarmas väldigt snabbt och då ska man med den gröna omställningen trycka in mer vindkraft och mer gruvor inom traditionella samiska områden, vilket faller tillbaka på möjligheterna att utöva samisk kultur.

Ta lärdom av samiska näringar

“Regionala förvaltningsmodeller saknar ofta ursprungsfolks perspektiv och rättigheter och tar inte hänsyn till deras kunskap och förståelse för ekosystem och regionala utvecklingsbehov”, skrev också Naturvårdsverket i sin rapport Global utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, 2020.

– I enlighet med det naturvårdsverket skriver så finns det en enorm okunskap om samisk kultur och renskötsel, säger Tomas Kuhmunen, som menar att det är ett hinder för en grön omställning som inte konkurrerar med samiska näringar.

Istället för att den gröna omställningen ska konkurrera med samiska näringar, vill Sametinget se en klimatpolitik som involverar och tar lärdom av samiska näringar såsom renskötsel, jakt, slöjd och samisk turism, som enligt Sametinget kan bidra med värdefull kunskap för att driva klimatarbetet framåt.

Enligt Tomas Kuhmunen får Sverige årlig kritik för att inte involvera samer i beslutsprocesser som påverkar dem på lokal, regional eller nationell nivå. Dessutom kommer rekommendationer, både internt och från internationellt håll, om att det är nödvändigt att utveckla en helhetssyn för att förstå sig på vad som driver klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald.

– Politiska beslut måste till för att möjliggöra prioritering i enlighet med grundlagstiftning, nationella lagar och internationella konventioner som skyddar urfolk, traditionell kunskap och biologisk mångfald.

Tomas Kuhmunen understryker att det i Regeringsformens första kapitel, paragraf två står följande: ”Det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas”