Användningen av engångsplast regleras av EU, som vill att plasterna ersätts med bättre alternativ, att återvinningen ökar och att nedskräpningen minskar. Men Sverige inför nu också flera egna regler. Det ses som en särskilt viktig del för att uppnå en cirkulär ekonomi. Plasten förorenar ju också vatten och hav och kommer av fossila råvaror.

Krav ställs på att de som erbjuder snabbmat och dryck i engångsförpackningar också ska erbjuda ett flergångsalternativ. Reglerna för det införs 2024 för att branschen ska hinna anpassa sig. Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ska vägleda utifrån både hygien- och miljöaspekter.

Den nedskräpning som kommer av engångsplast ska kommunerna ersättas för genom en nedskräpningsavgift. Pengarna går till kommunerna enligt principen att förorenaren ska betala. Avgiften gäller glass- och godispapper, fimpar, muggar och våtservetter.

Engångsplastprodukter som orsakar stor skada på marint djurliv och fåglar ska förbjudas, enligt EU. Bland annat gäller det spetsiga och hårda föremål. Från den 1 januari 2022 förbjuds tops, sugrör, bestick, ätpinnar, omrörare för drycker, ballongpinnar och tallrikar samt matlådor som innehåller expanderad polystyren. I Sverige kommer även vissa engångsmuggar att förbjudas från 2024. Också konfetti av plast kommer att förbjudas utomhus redan nästa år.

Enligt regeringen återvanns bara var tredje plastförpackning 2020 och Sverige jobbar för att återvinningen i hela EU ska öka.