År 2014 skördade Björn Oliviusson sin första bananklase på hela 30 kilo – smakrika och söta bananer med en helt annan konsistens än de som går att hitta i svenska matbutiker, enligt honom själv.
I ett växthus söder om Stockholm odlar Björn Oliviusson, biolog och doktorand på Tekniska högskolan (KTH), exotiska frukter som kaffe, avokado, mango, vanilj, kakao, Guava, bananer, passionsfrukt, ingefära, kardemumma och peppar.
Ett särskilt området som han tittar närmre på är de frukter som vi importerar mycket av.
– Klimatförändringar i form av torka eller enorma skyfall förstör jordbruksmark och hotar produktionen, säger Björn Oliviusson, som menar att en hel del av de produkter som vi importerar i dag riskerar att inte finnas tillgängliga för import i framtiden.
– Om vi vill ha de produkterna kan vi behöva lära oss att odla dem själva, och det är det jag gör.
Från vattenstrateg till odlare
Vägen till att odla exotiska frukter började med en doktorandtjänst på KTH. Björn Oliviusson jobbade som vattenstrateg i Haninge kommun och hans utgångspunkt som doktorand var att undersöka hur man kunde använda sig av ökade regnvattenmängder.
– Jag listade ut att om man bygger växthus på hustak, fångar upp vattnet där och använder husets spillvärme så får man en billig produktion, eftersom uppvärmningen blir gratis.
Men Björn Oliviusson fick inte tag på något hustak, istället hamnade han ute på Berga Naturbruksgymnasium söder om Stockholm och där har han hållit till sedan 2012. Och istället för ett hustak blev det ett 80 kvadratmeter stort kupolformat växthus.
Från tomater till bananer
Först var tanken att visa en hållbar produktion genom att odla tomater och fisk i ett så kallat aquaponiskt system där fisk, växter och vatten samsas i ett gemensamt och slutet system. Men växthuset blev för varmt och tomaterna trivdes inte. I ett försök att skugga tomaterna satte han tre bananplantor.
– Det visade sig att tropiska växter växer fantastiskt bra här.
När Björn Oliviusson märkte hur bra bananerna trivdes slopade han tomaterna för att ägna sig åt att utforska exotiska växter.
– Det är väldigt kul att testa olika grödor som inte har testats att odla på det här sättet.
I många delar av världen där akut vattenbrist råder ökar aquaponiska system, berättar Björn Oliviusson.
– Man måste hitta de snålaste teknikerna, vilket aquaponik är.
Aquaponiska system existerar redan i Sverige i stor skala, men de består ofta av grunda bassänger där man odlar grönblad, att odla exotiska frukter hör helt klart till det mer ovanliga.
Utmaningarna
Björn Oliviusson menar att alla exotiska frukter som vi importerar går att odla i Sverige, men han ser flera utmaningar. Dels är konkurrensen från utlandet fortfarande väldigt stor och dels finns det i dagsläget för lite data om arter som odlas med hjälp av aquaponik, vilket gör det svårt att räkna på lönsamheten.
– Det kostar för lite att ta hem en båt från Costa Rica eller flyga frukt från Brasilien.
Energiförbrukningen är det enda Björn Oliviusson ser som dåligt för miljön vad gäller aquaponiska system i stor skala och det är i den änden som han ser den största utmaningen.
– I Sverige har vi vansinniga mängder spillvärme, vi skulle kunna odla väldigt mycket, väldigt billigt men tyvärr har vi inga växthus på de ställen där det finns gott om spillvärme.
Bättre samarbeten med de företag som får stora mängder spillvärme ser han som en väg framåt. Björn Oliviusson menar att om vi tog vara på spillvärme så skulle odling i aquaponiska system vara lönsamt redan idag.
Men det finns ytterligare ett hinder som hindrar expansionen av aquaponik, nämligen att Sverige saknar en viktig del av infrastrukturen.
– Det finns inga större växthus att hyra.
I en jämförelse som Björn Oliviusson gjorde mellan Sverige och Holland framgick det att Sverige har 2,3 miljoner kvadratmeter växthus medan Holland, som är ett betydligt mindre land, har 90 miljoner kvadratmeter växthus.
– Skulle vi bygga 90 miljoner kvadratmeter växthus och nyttja all spillvärme optimalt, då skulle vi kunna värma 90 miljoner kvadratmeter växthus i princip gratis.