Kvinnor har en avgörande roll för världens produktion av mat. Men trots det hörs sällan deras röster när viktiga beslut ska fattas – och konsekvenserna blir förödande. Det säger experter inför det toppmöte om de globala matsystemen som FN står värd för denna vecka.
Om kvinnor fick mer inflytande skulle möjligheterna att förverkliga de hållbara utvecklingsmålen förbättras och fler människor kunna äta sig mätta på näringsrik mat. Men för det krävs en omvandling av dagens livsmedelssystem, enligt Danielle Nierenberg, som är grundare och chef för den globala tankesmedjan Food Tank.
Hon påpekar att kvinnor drabbas värst i samband med kriser och betonar att coronakrisen slagit mycket hårt mot många av de kvinnliga bönder som sällan får delta i de beslut som tas för att utveckla jordbruken.
– Det återstår fortfarande mycket arbete för att se till att även kvinnornas behov blir prioriterade i de satsningar som görs för att bemöta stora kriser, säger Danielle Nierenberg till IPS.
40 procent av bönderna är kvinnor
Hon menar att fler som arbetar inom jordbruket och därmed vet vilka utmaningarna är måste få tillträde till politiken.
– Om det satt fler bönder i världens regeringar skulle mycket se annorlunda ut. Och om kvinnliga bönder styrde kommuner, städer och till och med länder, skulle verkliga förändringar ske.
FN:s jordbruksorgan FAO uppskattar att de kvinnliga bönderna står bakom en mycket stor del av den mat som produceras i världen – och att de utgör över 40 procent av arbetskraften inom jordbruken. Samtidigt ställs kvinnorna inför betydligt större hinder än männen när det gäller tillgång på åkermark, insatsvaror och finansiella tjänster.
– Jag betvivlar att något kommer att förändras så länge vi inte sätter stopp för den diskriminering av kvinnor som finns över hela världen, säger Daniel Nierenberg.
Hon betonar att pandemin har slagit mycket hårt mot många flickor och kvinnor – genom att så många har förlorat sina inkomster och drabbats av ökad brist på mat, samtidigt som mängder av flickor tvingats hoppa av skolan.
Kvinnor behöver ges plats i rummen
Enligt Danielle Nierenberg måste världens matsystem förändras. Men för att lyckas med det krävs det att de kvinnor som själva är berörda får vara med och utforma de framtida satsningarna.
– Det som brukar ske på konferenserna är att det sitter en massa vita män i kostym som diskuterar frågor som berör resten av världen. Det som behövs är att resten av världen – däribland kvinnorna – också ges plats i rummen.
Danielle Nierenberg betonar att coronakrisen visat hur sammankopplade världens livsmedelssystem är – och att det som nu behövs är investeringar i regionala och lokala produktionssatsningar där även kvinnor och ungdomar engageras.
Det är en åsikt som delas av Divine Ntiokam, grundare av organisationen CSAYN, ett globalt nätverk för ungdomar som vill satsa på klimatsmarta jordbruk. Han menar att många unga människor är beredda att engagera sig för en mer rättvis och inkluderande jordbrukspolitik, men att deras röster sällan blir uppmärksammade av beslutsfattare.
– Internationella biståndsgivare och regeringar måste börja investera i ungdomar – i synnerhet unga kvinnor, i syfte att stärka deras möjligheter att påverka matsystemen, säger han till IPS.
800 miljoner gick hungriga
De flesta experter är överens om att dagens livsmedelssystem är både orättvisa och ohälsosamma. Enligt FN gick över 800 miljoner människor i världen hungriga under förra året.
Denna vecka kommer FN att stå värd för det första globala toppmötet om världens livsmedelssystem. Målsättningen är att hitta lösningar för de problem som hänger samman med hur maten produceras, säljs och konsumeras.
Jemimah Njuki, chef för Afrika-avdelningen vid forskningsinstitutet International Food Policy Research Institute, IFPRI, betonar att för att kunna skapa mer rättvisa matsystem måste könsorättvisorna åtgärdas.
Hon säger till IPS att de fördomar som begränsar kvinnors möjligheter inom jordbruket måste motarbetas.
– Denna förändring måste drivas på alla nivåer och inom alla skikt i våra matsystem, säger Jemimah Njuki.
Vidgade klyftor
Hon menar att dagens livsmedelssystem har bidragit till att vidga klyftorna mellan rika och fattiga i världen.
– Många av problemen hänger tätt samman med flera av de stora utmaningar som mänskligheten nu står inför – gällande rättvisa och jämställdhet, klimatförändringar och mänskliga rättigheter. Och dessa utmaningar kan inte bemötas om vi inte förändrar matsystemen, säger Jemimah Njuki.
Hon konstaterar samtidigt att tidsgränsen för när de globala utvecklingsmålen ska vara uppfyllda, till 2030, kryper allt närmare.
– Vi står inför ett avgörande läge. Det kommande decenniet måste inriktas på åtgärder för att livsmedelssystemen ska kunna se till att vi får ett slut på hungern.
