Import av råvaror som järn, aluminium och gödselmedel kommer enligt ett lagförslag från EU-kommissionen få extra klimatavgifter. Efter sommaren ska Malin Björk (V) vara en av dem som förhandlar om lagen för EU-parlamentet och hon vill se att fler varugrupper, som kläder och textilier, inkluderas.
Klimattullar eller klimatavgifter (CBAM) är ett koncept som EU-kommissionen la fram som en del av den europeiska gröna given, och förra veckan presenterades ett lagförslag som till hösten ska börja behandlas av EU-parlamentet.
En av dem som har utsetts att förhandla om lagförslaget är EU-parlamentarikern Malin Björk, Vänsterpartiet, som ska representera vänstergruppen The Left.
– Jag ser fram emot att göra det här lagförslaget så bra som möjligt, säger hon i ett pressmeddelande.
Gäller råvaror
Under ett antal år har konsumtionsperspektivet på utsläppen fått allt större uppmärksamhet, alltså inte bara de utsläpp som sker inom ett land utan även de utsläpp som importeras via olika varor. Enligt svenska Naturvårdsverket var de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen i Sverige 82 miljoner ton (2018) varav nästan 60 procent av dessa skedde i andra länder genom varor som importerades och konsumerades i Sverige.
Det nya lagförslaget från EU-kommissionen gäller dock till att börja med bara råvaror, inte förädlade produkter. Tanken är att tullsystemet ska gälla för några få sektorer som EU-kommissionen anser har höga utsläpp av koldioxid: cement, järn och stål, aluminium, gödselmedel och el.
Detta är också områden där det så kallade koldioxidläckaget riskerar att vara stort, vilket i detta sammanhanget betyder att produktionen och utsläppen flyttar till andra länder utanför EU – när EU höjer klimatkraven – för att sedan importeras till EU-länderna, vilket skulle underminera de åtgärder som görs för att minska klimatutsläppen.
Ska införas stegvis
Malin Björk, Vänsterpartiet, menar att klimattullar kan vara en viktig pusselbit i att minska EU:s klimatpåverkan men hon tycker att fler varugrupper behöver inkluderas.
– Jag skulle också vilja se att till exempel djurfoder som bidragit till regnskogsskövling och även kläd- och textilbranschen skulle ingå i systemet, säger hon.
Systemet kommer att införas stegvis och ska enligt EU-kommissionen vara helt på plats till 2026. Efter det kommer kommissionen göra en utvärdering av hur det funkar och om fler produkter och tjänster ska inkluderas.
