I morgon är det första maj, arbetarrörelsens högtidsdag ända sedan 1890. I år sker det mesta digitalt, men även tidigare i historien har första maj firats på många olika sätt. Roger Johansson, professor i historia vid Malmö universitet, berättar om första maj genom historien och varför dagen spelar en viktig roll än i dag.
1889, på Andra internationalens första kongress i Paris, antogs en resolution om att kräva åtta timmars arbetsdag och att organisera en internationell kampdag där man skulle driva detta krav den 1 maj året efter. Detta var startskottet för det globala första maj-firandet. Många menar också att firandet startade som ett minne av Haymarketmassakern i Chicago några år tidigare (efter vilken flera anarkister dömdes till döden) – men huruvida det verkligen stämmer eller ej är omdiskuterat. Hur som helst blev det omedelbart en stor succé. Roger Johansson berättar att bara i Malmö så hade det första demonstrationståget 25 olika avdelningar och i Hyde Park i London demonstrerade 300 000 personer.
– Det var någonting helt nytt att arbetare slöt sig samman på det här sättet och det fanns en stark oro från polisen och från borgerligheten om vad som skulle hända. Var det nu revolutionen skulle börja? Så det är ju en stor skillnad mot i dag då det är en annan inramning och helt andra förväntningar, säger Roger Johansson.
Inte självklart med demonstrationståg
Från början var inte tanken att det skulle bli en återkommande dag och det var inte heller självklart med demonstrationståg. Roger Johansson har studerat hur de tidigaste första maj-firandena kunde se ut i USA och sett att det framförallt handlade om strejker och möten. I vissa länder kunde det också ske mer i form av festivaler.
– Man kan säga att det är en blandning av traditioner som har format första maj. Och fortfarande kan det se lite olika ut i olika delar av världen, i Sverige är vi väldigt noga med att det ska vara raka led med fyra personer i bredd men i många länder är man inte alls lika strikta.
Många vill göra anspråk på första maj
De senaste åren är det inte bara vänsterrörelserna som har demonstrerat på första maj i Sverige, på flera orter har till exempel den nazistiska gruppen Nordiska motståndsrörelsen anordnat demonstrationståg. Men enligt Roger Johansson är det ingenting nytt att olika grupper försöker ta över och göra första maj till ”sin” dag.
– Första maj måste ständigt återerövras och fyllas med nytt innehåll, säger Roger Johansson och berättar att i USA så har staten återkommande försökt göra om första maj till ”Child Health Day” eller ”Loyalty day” – en dag då man ska svära sin trohet till USA och hylla den amerikanska friheten. Under 1930-talet tog nazisterna i Tyskland över första maj och använde den i sin propaganda, vilket också skedde av Mussolini i Italien och Franco i Spanien. De senaste åren har Kristdemokraterna i Sverige börjat fira en familjedag på första maj, och 2019 hade de till och med egna demonstrationståg och tal runtom i landet.
Tanken om en bättre värld
Ibland lyfts tanken att första maj i dag mest handlar om nostalgi där arbetarrörelsen drömmer sig tillbaka till en svunnen tid, något som Roger Johansson dock inte håller med om.
– Första majs betydelse består i att hålla tanken levande om en bättre värld, säger han.
Han berättar sedan att det första kravet som lyftes på första maj var åtta timmar arbetsdag, därefter kom krav om arbetsskydd och efter det krav på lika rösträtt för alla och fredskrav. Allt detta menar han är grundbultar genom historien som på olika sätt är aktuella än i dag. Den nya gigekonomin har exempelvis återigen gjort att frågor om maxarbetstid och vilket arbetsmiljöansvar de som anlitar gigarbetare har ställts på sin spets.
I år, liksom förra året, sker i stort sett allt första maj-firande över nätet. Vänsterpartiet har till exempel en webbsändning med tal av partiledaren Nooshi Dadgostar, musik, quiz och andra inslag. Även Socialdemokraterna och LO kommer ha ett firande med liknande inslag. Roger Johansson tycker att det ska bli spännande att se hur första maj kommer att se ut nästa år, om vi kommer att återgå till det traditionella firandet eller om vi kommer ta med oss något av det digitala.
– Jag tror att det kan bli en blandning, vi har ju lärt oss mycket av att jobba helt digitalt som jag tror kommer användas – framförallt inför första maj. Det digitala arbetssättet har gjort att man har kunnat bredda och nå ut till nya grupper, vilket jag tror att man kommer fortsätta med. Men själva finalen tror jag kommer se ut ungefär som tidigare.
