Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020, men en granskning från UNICEF visar att barnens bästa inte tas i beaktande många gånger vid domar. ”Domstolarna behöver växla upp arbetet med att tillämpa barnkonventionen”, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare vid UNICEF Sverige.
En rapport från UNICEF Sverige visar att barnkonventionen följs dåligt sedan den blev svensk lag. Domarna som granskats handlar om bland annat skolskjuts, personlig assistans, migration och umgänge.
När det gäller vräkningar har inget mål under 2020 bifallits med hänsyn till barnets bästa. Domstolarna har helt valt att följa tidigare praxis där hyresvärdens intresse alltid väger tyngre än barns rätt till boende.
– Det är mycket oroande att inte ett enda beslut ställer sig på barnets sida. Det ger intryck av att omständigheterna i det enskilda fallet överhuvudtaget inte beaktas i den här typen av ärenden, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare vid UNICEF Sverige, i ett pressmeddelande.
Hör inte barnets åsikter
Inom migrationsområdet ser utvecklingen bättre ut. Där har domstolarna tagit hänsyn till barnets bästa genom utförliga resonemang. I några fall har också barnets bästa fått väga tyngre än principen om reglerad invandring.
Men för domar som rör vårdnad och umgänge saknas ofta analyser av vad som är barnets bästa, eftersom domstolarna inte hör barnets åsikter och väger in dem i bedömningen. Tonvikt läggs istället på vårdnadshavarnas rätt.
Även i domar som rör lagen om insatser och rättigheter för barn och unga med funktionsnedsättningar, LSS, saknas tillämpning av barnets bästa i bedömningen.
– Det räcker inte med att slentrianmässigt säga att man har beaktat barnets bästa, utan domstolarna måste kunna visa vad de har haft för underlag och hur de har inhämtat barnets synpunkter, säger Pernilla Baralt.
