Mycket kommer inte att bli som vanligt den här julen. Firandet med släkten och älskade traditioner har fått anpassas. Men det finns fortfarande mycket du kan göra för att få en strålande jul.
Trots att det bara är lite drygt en månad kvar till julafton är det fortfarande mycket som är osäkert och många upplever att det är svårt att veta vad man ska förvänta sig och vad man kan planera. Just denna osäkerhet är en av faktorerna som kan göra oss olyckliga denna jul, enligt lyckopsykologen Katarina Blom.
– Det är som att vi springer ett maraton där målsnöret hela tiden flyttas. Vi ser målet men varje gång vi närmar oss så ändras förutsättningarna. Det är psykologiskt väldigt tufft, säger Katarina Blom, psykolog och författare.
En annan vanlig fallgrop är att vi i förväg oroar oss för hur dåligt vi kan må längre fram. Det är ett fenomen som inom psykologin kallas ”affective forecasting”.
– Vi människor är dåliga på att förutse hur vi kommer att må. Vi tänker att en riktigt härlig händelse gör oss så glada och en jobbig händelse gör oss så ledsna. Men en studie gjord av en forskare som heter Daniel Gilbert visar att det ofta inte blir riktigt så härligt eller jobbigt som vi trodde.
Vi människor har en tendens att göra vissa misstag som inte hjälper oss att må bättre, enligt Katarina Blom. Om vi, till exempel, är oroliga över vår hälsa vill många googla sina symptom, känner vi oss deppiga är det skönt att dra sig undan och bli mer passiv, är vi stressade så vill vi skynda ännu mer för att bli klara.
– Man fastnar i en negativ spiral. Det är jättevanligt att hjärnan prioriterar det som är skönt i stunden men som inte hjälper på sikt. Det vi mår bra av är ofta att göra tvärtom, säger Katarina Blom.
Det kan göra dig glad
Så, vad ska man göra istället? Katarina Blom har flera tips.
Tips ett: Se detta som ett tillfälle att reflektera över vad som är viktigt med julen.
– Vad är viktigt för just dig? Vem vill du vara? Vad kan få dig att känna dig stolt över julen när du ser tillbaka. Det kan vara att bada varje dag, äta långsam frukost, ta promenader eller att känna nostalgi. Vad tycker du om och vill ta vara på och vad tycker du brukar bli jobbigt med julen?
Tips två: Fundera över vad du är tacksam över, det är något de flesta mår bra av.
– Forskning visar att det vi känner oss mest tacksamma för kommer från våra sinnen, att något är vackert eller doftar härligt. Julen är väldigt sinnlig. En vacker gran eller bara doften av att skala en apelsin vid jul kan väcka fina minnen. Även om man inte får gäster tycker jag man ska anstränga sig och pynta och göra fint för sin egen skull, om det är något man njuter av.
Tips tre: Gör vänliga saker för andra.
– Vi mår bra av att vara prosociala, att bry oss om varandra. Att göra saker för andra är det fritt fram för, även under corona. Skicka julkort, skicka paket, fråga grannar om de behöver hjälp med något eller varför inte skänka pengar.
Tips fyra: Träffa människor, digitalt om inte fysiskt. Även småprat hjälper.
– Ensamhet upplevs stressande för vår hjärna och att tvärtom uppleva att vi har socialt stöd från andra är inte bara lyckohöjande, utan också stressänkande, även om stödet kommer från en ytlig relation som exempelvis en granne eller kassören i butiken.
Ensamma anhöriga
Förutom att hålla sitt eget humör uppe är det många som oroar sig för nära och kära som av olika anledningar blir ensamma under julen. När man pratar med äldre anhöriga som är nedstämda över en ensam jul ska man tänka på hur man bemöter deras känsla, säger Katarina Blom.
– Ställ frågor och orka lyssna på svaren. Du behöver inte övertyga personen att allt är bra, för allt är kanske inte bra. Kom inte med käcka lösningar, det kan öka känslan av ensamhet. Bekräfta deras känsla och säg att du också känner dig ensam och saknar dem.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.
Här finns också hjälp:
Mind självmordslinjen: Telefon: 90101, chat.mind.se, mejlsvar@mind.se
Bris: Ring, mejla eller chatta. Telefon: 116 111.
Jourhavande präst: Telefon: 112.
Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80
Barn och ungdomspsykiatrin: Hitta närmaste mottagning på bup.se.
Källa: mind.se