På fågelcentralen på Hisingen arbetar man dagligen med att rehabilitera fåglar som har skadats av fiskekrokar, plast och bilar. Cirka 1500 fåglar tas emot årligen och tack vare volontärer och veterinärer som jobbar ideellt, kan en så stor andel som 70 procent av dem räddas.

Trots att det är lågsäsong på fågelcentralen på Hisingen, i närheten av Kungälv, har man förhållandevis många patienter. En liten fink med hjärnskakning sitter med halvslutna ögon i första anhalten Skadehuset. En mängd kråkor, skator och duvor väntar i stora flygvoljärer, (större burar där de kan flyga) på att få släppas ut i naturen igen efter fullgången rehabilitering. I sjöfågelvoljären vilar några måsungar och en skarv vid den lilla poolen. En ny donerad bassäng för gäss och svanar står lutad mot en husvägg.

Jan Westin, ansvarig för fågelcentralen sedan 2018, är bekymrad över bristen på medel för att göra förbättringar.

– Vi har till exempel inte haft råd att gräva ned den nya bassängen och inhägna den.

Ekonomin har alltid varit ett problem. Jan Westin förklarar att verksamheten går runt tack vare donationer och månadsgivare. Åtta personer är anställda på hel- eller deltid. Alla är viltrehabiliterare och ett par är djursjukskötare. I övrigt tar man hjälp under främst högsäsong av ett 25-tal volontärer varav två veterinärer.

– Hjälpbehovet är stort. Under det dryga 30-talet år fågelcentralen varit verksam, har antalet inkomna fåglar bara ökat.

Magen fylls med plast

Från början var verksamheten inte känd hos allmänheten. Grundaren Tommy Järås berättar att från början låg fokus på att föda upp pilgrimsfalkar.

– Vi gjorde inte mycket reklam och hade besök mest av fågelskådare. Men nu hör allt fler av sig om alla möjliga sorters fåglar.

Kanske är det inte konstigt att de fått mer att göra. Jan Westin skakar sorgset på huvudet när han berättar om hur nedskräpningen drabbar fåglarna.
 
– Det är obegripligt hur människor kan gå ifrån en festplats och lämna grillar och sopor efter sig. Det drabbar massor av djur som letar matrester och får i sig sådant de inte borde äta. Fåglarna fastnar i snören, stoppar in huvudet i burkar och skär sig på fötterna. Helt klart står vi människor för den större delen av fåglarnas skador.

Jan Westin har både städat stränder och dykt och sett vad som slängs överbord och vad som ligger på havets botten.

– Stormfåglar hittar sin föda främst i havet. De plockar saker som ligger och flyter på ytan. När magen är fylld med plast, blir de utmärglade och oftast går de inte att rädda.

Krokar och snören är andra vanliga orsaker till skador.

Felicia Wersén, Svenska Djurambulansen, är på fågelcentralen för att leverera en skadad ringduva och visar ett foto hon tagit på en havssula.

– Troligen har ett fiskenät gått sönder och delar av detta virats runt näbben. Som privatperson klarar man troligtvis inte att transportera en havssula eftersom den kanske försöker försvara sig med hjälp av sin vassa näbb. Då kan vi hjälpa till.

Särskilt många på sommaren

Efter tamdjur som katter och hundar, är fåglar den största djurgruppen som Djurambulansen transporterar. Särskilt många blir det på sommaren, då Fågelcentralen har varit så överbelastad att man till och med varit tvungen att ha intagningsstopp under två veckor.

Enligt Jan Westin ställer också det allt varmare klimatet till det för fåglarna.

– Under en torr sommar är marken hård och inga maskar kommer upp. Insekterna har också blivit färre. Dessutom kommer våren tidigare, vilket gör att maten redan är slut när till exempel den svarta flugsnapparen anländer hit från Afrika för att häcka.

En annan typ av miljöpåverkan är kemiska ämnen. Jan Westin berättar om hur många fågelungar förlorade flytförmågan och drunknade efter att ett företag släppte ut en stor mängd matolja i Askimsviken i Göteborg 2018.

– De vuxna gäss som fördes till oss lyckades vi rädda.

Men Tommy Järås ser också en positiv trend.

– Det mest slående är att utsläppen av tjockolja har minskat. Det verkar inte vara så mycket rengöring av tankarna längre, olyckorna har blivit färre.

Det är inte bara nedskräpningen utan även vår moderna livsstil som kan ställa till med problem. En del fåglar blir utan hem när träd sågas ned. Andra blir påkörda av bilar. Hjärnskakning till följd av krock med fönsterrutor eller transparenta bullerplank är heller inte ovanligt. Detta går dock att förhindra med gardiner eller silhuetter.

Om olyckan ändå är framme, tipsar Jan Westin om hur man kan hjälpa till:

– En fågel med hjärnskakning plockar man försiktigt upp och lägger den i en pappkartong med en handduk över. Om den får ha det mörkt och varmt i några timmar och inte bli störd, räcker det ofta. Sedan släpper man in lite ljus i taget. Fungerar inte det, måste man kontakta en viltrehabiliterare.

70 procent blir friska

Han menar att även den sociala biten är viktig. Människor som kommer in med skadade fåglar är oroliga och vill veta hur det går för dem.

– Alla fåglar överlever tyvärr inte. En del dör redan på vägen hit. Vi måste också göra en bedömning om fågeln kan bli bra nog att klara av konkurrensen ute. Men cirka 70 procent blir friska och får komma tillbaka till den plats där de hittades.

Rehabiliteringen sker i flera steg. Innan skadan har läkt, får fågeln inte flyga omkring utan måste sitta i en liten bur. Sedan flyttas den till en voljär (större bur) där den ska träna för att orka hitta mat.
 
– Vi släpper aldrig ut en fågel som inte är helt återställd.

Större medicinska ingrepp kan Fågelcentralen inte utföra själva. Lyckligtvis sponsras de med några veterinärbesök i månaden. Nyligen har de också genom en stiftelse fått möjlighet att köpa in en röntgenapparat.

– Så snart vi har fått tillstånd att använda den, kan vi ta bilder och skicka digitalt till veterinären. Det ger oss möjlighet att hjälpa fåglarna bättre.

Utan frivilliga krafter och bidrag, skulle Fågelcentralens verksamhet inte finnas. Tack vare det stödet kan en berguv återföras till den plats där den hittades efter att ha ätit upp sig och bedöms klara sig på egen hand igen.

Den lilla finken med hjärnskakning får stanna ett tag till. Att ta hand om alla sorters skadade fåglar, kråkor som tornseglare, är viktigt på Fågelcentralen. Eller som Jan Westin uttrycker det, med verksamhetens ledord:

– Att hjälpa djur oavsett art är att visa respekt för livet.