På tisdagen röstade EU-parlamentet igenom att utsläppen ska minska med 60 procent till 2030. Många jublar, men enligt miljörörelsen krävs det ännu mer för att undvika de värsta klimatscenarierna.
Slutresultatet i onsdagens omröstning i EU-parlamentet blev 392 ja mot 161 nej, och 142 som avstod.
– Det är ett historiskt ögonblick och ett mycket lovande besked för Europa och för världen, sa Jytte Guteland (S), som är ansvarig för parlamentets hantering av lagen i ett pressmeddelande.
Parlamentets linje är bland annat att utsläppen till år 2030 ska minskas med 60 procent jämfört med 1990 års nivåer, en rejäl ökning från nuvarande mål om 40 procent.
Dessutom ska det finnas målsiffror även för 2040, vilket hittills saknats. Och när hela EU år 2050 ska vara klimatneutralt, ska det gälla för varje enskilt EU-land och inte bara EU i sin helhet.
"Långt ifrån tillräckligt"
Många av EU-parlamentets konservativa ledamöter och ledamöter från länder i öst föredrog i stället en nivå på 55 procent, vilket också är vad EU-kommissionen har föreslagit.
Merparten av de svenska ledamöterna däremot, hade gärna gått ännu längre, till åtminstone 65 procent.
– I grunden är det ju fantastiskt bra att det trots allt landade på 60 och inte på 55. Men vi måste ändå ha helt klart för oss att detta i sig är långt ifrån vad som är tillräckligt, säger Pär Holmgren (MP).
I en debattartikel i Expressen skriver bland annat Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden att de globala utsläppen måste minska med drygt 7 procent varje år fram till 2030. För EU innebär det en minskning med 65–70 procent till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Enligt dem är 60 procent inte tillräckligt för att vara i linje med vetenskapen.
"EU måste öka ambitionen"
Isadora Wronski, Sverigechef på Greenpeace har en liknande hållning.
– EU-parlamentet har tagit ett steg framåt när det gäller EU:s klimatarbete, men har ännu inte lyckats följa de vetenskapliga rekommendationerna. En minskning av utsläppen med 60 procent fram till 2030 jämfört med 1990:s nivåer är inte i linje men vad forskningen säger är nödvändigt för att undvika de värsta klimatscenarierna. Regeringarna i EU måste nu öka ambitionen, säger hon i ett pressmeddelande.
Hur slutresultatet till sist blir avgörs efter kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer, som väntas slå fast sin linje vid ett ministermöte om drygt två veckor.
EU:s klimatlag
EU-kommissionen lade fram sitt förslag till klimatlag den 4 mars och föreslår där ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.
EU-parlamentet har i sin behandling av lagen bland annat fört in önskemål om att samtidigt skärpa utsläppsmålet till 2030, be kommissionen att föreslå mål även för 2040, inrätta ett klimatråd med oberoende experter och göra det tvingande för samtliga länder att uppfylla klimatneutraliteten 2050.
Hela EU-parlamentet tar ställning i frågan under onsdagen, varpå EU:s medlemsländer väntas slå fast vad de tycker, senast vid ett miljöministermöte den 23 oktober.
Därefter avslutas processen genom kompromissförhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet.
Källa: TT
