Under de senaste decennierna har skillnaden i skolresultat mellan glesbygd och städer vuxit allt större. Men varför barn på landsbygden allt sämre skolresultat i jämförelse med stadsbarn är ännu okänt. Ett forskningsprojekt hoppas snart kunna ge svar.
Sedan slutet av 1990-talet har klyftan i skolresultat ökat. Orsaken är inte känd, men snart hoppas forskare från Lunds och Stockholms universitet kunna ge svar.
Faktorer som kan påverka skillnaden i skolresultat är till exempel lärartäthet och tillgång till specialpedagogisk kompetens. Men dessa faktorer kan inte själva förklara den växande utbildningsklyftan mellan stad och land enligt forskarna. De studerar så kallade kamrateffekter, alltså hur elever påverkas av sina klasskamrater och hur detta fenomen förändrats över tid.
– Vi har länge haft tillgång till unika registerdata i Sverige, men först nu har vi möjlighet att följa elever på klassrumsnivå. Det öppnar upp för helt nya möjligheter att förstå hur barn påverkar varandra, säger Erik Liss, postdoktor vid Linköpings universitet i Forte magasin.
Två större förändringar i elevsammansättningen har skett sedan 1990-talet, fortsätter Erik Liss:
– Dels att familjer med hög utbildningsnivå tenderar att flytta till storstadsområden innan de får barn. Dels skolvalets effekter – i dag är det inte längre bara geografin som avgör vilken skola ett barn går i, utan också föräldrarnas valmöjligheter. Det kan förstärka uppdelningen, även inom en och samma kommun.
Ambitiösa inspirerar
Kamrateffekter kan påverka barns skolresultat eftersom ambitiösa elever tenderar att inspirera och engagera sina klasskamrater, vilket långsiktigt kan ge bättre jobb – och omvänt för mindre ambitiösa elever.
– När barn från studieovana hem får gå i en klass med studievana kamrater finns det en chans att deras motivation och studiefärdigheter påverkas positivt. Men om elever sorteras tidigt, som i vissa länder där man redan i årskurs sex delas upp i olika spår, teoretiska och mer praktiska, riskerar vi att gå miste om de här positiva effekterna, säger Erik Liss.
Med hjälp av registerdata för elever, föräldrar, skolklasser, lärare och skolor i samtliga svenska skolor från 1988 och framåt studerar forskarna hur elever från samma årskurs och den specifika skolklassen påverkar och påverkas av andra elevers betyg, gymnasieval, och om de väljer att gå vidare mot högre studier. Här ska olika delar av Sverige jämföras med varandra. Forskarna tar även reda på om det finns skillnader i kamrateffekter mellan flickor och pojkar, och hur kamrateffekterna i stad och landsbygd påverkar elever med invandrarbakgrund.