Omställningen mot ett hållbart transportsystem sker inte jämlikt. Ekonomiska styrmedel gynnar elbilsägare medan kollektivtrafikanter istället ser kraftigt höjda biljettpriser, visar en rapport från teknikkonsultföretaget WSP.
– Med nuvarande utveckling blir möjligheten att resa hållbart allt orättvisare fördelad, säger David Lindelöw, doktor i trafikplanering.
60 procent av befolkningen över sex år är helt eller delvis beroende av kollektivtrafiken vid resor som inte kan ske till fots eller med cykel, och denna grupp får betala allt mer för sina transporter. Under de senaste sex åren har priset för en enkelbiljett i genomsnitt höjts med 21 procent och priset för månadsbiljetter är i dag 26 procent högre än 2019, visar studien Ett rättvist transportsystem från WSP. I Örebro har biljettpriserna stigit med hela 48 procent under tidsperioden.
Samtidigt har ekonomiska styrmedel gynnat elbilsägare. Personer som har elbil som löneförmån kan få sänkt förmånsskatt, skattefri parkering, gratis laddning på arbetsplatsen, skattereduktion för laddstation hemma samt reseavdrag till ett värde av 114 000 kronor per år, enligt rapporten.
– Elektrifieringen av transportsektorn är avgörande för att nå klimatmålen. Samtidigt behöver subventioner utformas så att de både ger klimatnytta och inte missgynnar de som vill resa hållbart. Vår mobilitetsstudie visar att olika grupper gynnas väldigt olika beroende på transportsätt. Med nuvarande utveckling blir möjligheten att resa hållbart allt orättvisare fördelad, säger David Lindelöw, doktor i trafikplanering och en av rapportförfattarna i ett uttalande.
Kvinnor och låginkomsttagare förlorare
Ett rättvist transportsystem definieras i rapporten som att ”alla människor, oavsett ålder, kön, inkomst eller funktionsförmåga, har lika möjligheter att resa säkert, bekvämt och hållbart”.
Den pågående utvecklingen slår hårdast mot kvinnor och personer med lägre inkomst, som är överrepresenterade bland kollektivtrafikresenärer. De som vunnit mest på de senaste årens utveckling är bilburna höginkomsttagare i storstadsregioner.
För att omställningen av samhällets transporter ska bli mer rättvis behövs styrmedel som gynnar fler än de som har råd med elbil, menar rapportförfattarna, och lyfter fram satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik och mer rättvist utformade ekonomiska incitament.
Mer ur studien
Elektrifieringstakten har minskat något från förra. Andelen elbilar bland nyregistrerade personbilar har sjunkit från 38 procent under 2023 till 34 procent under perioden januari 2024-september 2025.
Skrotningspremien, som innebär att 25 000 kronor betalas ut till den som skrotar en fossilbil och köper eller leasar en ny elbil, har inte fått det genomslag regeringen hoppades på och gynnar främst den grupp i samhället som redan har råd att köpa en ny elbil. Mindre än 20 procent av de avsatta medlen för skrotningspremien har använts under det senaste året, till 3000 personer.
Elbilsägare bidrar till minskade koldioxidutsläpp, men de tenderar samtidigt att göra fler resor och köra längre sträckor än fossilbilister, vilket kan förstärka problemen med trängsel. Elbilen minskar också användarnas resande med andra färdmedel. Hushåll med elbil reser 20 procent mindre med kollektivtrafik, gång och cykel jämfört med andra bilägare.
Kollektivtrafikens resande har fortfarande inte riktigt hämtat sig efter pandemin – endast i Jönköping och Östergötland är resandet med kollektivtrafiken högre i dag jämfört med innan pandemin.