Sveriges matförsörjning är sårbar vid en kris, men har en samhällsresurs som inte räknats med i den nationella beredskapsplaneringen: Över 5 miljoner fritidsodlare. I ett nystartat nätverk för lokal matberedskap ska det bli ändring.
Matförsörjningen i Sverige styrs av några få globala aktörer, det är fossilberoende, bygger på långa transporter och sårbara logistikkedjor. Samtidigt som miljoner odlar egen mat. Det är utgångspunkten för projektet ”Mat till alla, nära och tillsammans”, en Vinnovafinansierad så kallad innovationsplattform med målet att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerad mat redan år 2030.
Om kommuner, regioner och civilsamhället samarbetar kan Sveriges matförsörjningssystem bli mer robust. Den utgångspunkten har ett nystartat nätverk inom ramarna för ”Mat till alla”, som menar att fritidsodlingen skulle kunna producera betydligt mer mat än vad som görs i dag. Något som kan få stor betydelse om det blir kris eller krig, utan att nämnas i de statliga utredningar som gjorts om beredskap.
– Fritidsodlingen är en enorm resurs som hittills varit nästan osynlig i den nationella beredskapsplaneringen. Med det här nätverket bygger vi en arena för samverkan och verktyg som gör verklig skillnad, säger Marek Rolenec, projektledare på Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) i en kommentar.
Projektet drivs av FOR tillsammans med Coompanion, en organisation som specialiserar sig på kooperativt företagande, Sveriges Civilförsvarsförbund och Mikrofonden, en organisation som investerar i till exempel sociala företag och ideella föreningar.
Stort intresse
På nätverkets första digitala träff deltog över 140 deltagare från 90 kommuner. Bland dem fanns beredskapssamordnare, stadsplanerare, miljöstrateger, stadsträdgårdsmästare och landsbygdsutvecklare. Deras gemensamma mål är att stärka lokalsamhällets förmåga att hantera framtidens kriser.
– Vi ser ett växande intresse från kommunerna att integrera odling i stadsutveckling, hållbarhetsarbete och krisberedskap. Nätverket kommer att ge dem både kunskap, kontakter och praktiska verktyg, säger Eva Johansson, projektledare på Coompanion Roslagen och Norrort.
Under träffen presenterades ny statistik och slutsatser ur rapporten Så kan Sveriges 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap från april 2025, och lokala exempel från Göteborgs stadsnära odling och Trosa kommuns verktyg för att stärka hemberedskap, med flera.
Under 2026 planeras fler digitala träffar och en nationell konferens under sommaren.
Fritidsodling i Sverige
I Sverige finns 5,3 miljoner fritidsodlare som odlar ätbart i sin egen trädgård eller koloniträdgård, på en yta som är större än den yrkesmässiga grönsaksodlingen.
87 procent av befolkningen eller drygt sju miljoner svenskar har tillgång till någon form av odlingsplats. FOR räknar med att skörden skulle kunna mångdubblas med ökad kunskap, mark och tid.
10–15 procent av den totala grönytan i svenska trädgårdar används till odling av ätbart.
Rapporten Så kan Sveriges 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap från Fritidsodlingens Riksorganisation FOR.Så kan stat och kommuner bidra till att öka fritidsodlingens matproduktion
Förslag från Fritidsodlingens Riksorganisation:
Staten kan ge fritidsodlingen ökad status, legitimitet och förutsättningar genom att…
• Ställa krav på att mark och andra resurser för odling ska ingå i planeringen av nya bostadsområden.
• Ge möjligheter till ”grön skatteväxling” som sänkt moms, utvecklat rot-/rut-avdrag, avdrag för arrenden och odling som friskvård.
• Stärka stödet till fritidsodlingens organisationer och folkbildningen för att öka kunskapen om odling, förvaring och förädling genom medborgarutbildningar.
• Kunskap om odling, förvaring och förädling förs in i grundskolans läroplaner.
• Införa möjligheten till grön tjänstgöring (odling med mera) som alternativ till militärtjänst.
Kommuner kan stötta fritidsodlingen genom att förenkla regler, samarbeta och stimulera den resurs som fritidsodlarna utgör lokalt genom att…
• Tydligt integrera fritidsodlingen i den kommunala samhällsplaneringen. Till exempel genom att tillhandahålla mark för odling, vattenförsörjning, förvaringsmöjligheter och gemensamma växthus.
• Inrätta kommunala odlingssamordnare som samordnar marktillgång och kunskapshöjande insatser.
• Förenkla regler och ta bort avgifter för kompostering av hushållsavfall och växthus för odling.
• Samverka med fritidsodlingens organisationer lokalt för att utveckla odlingen för gemensam nytta.