Barn till höginkomsttagare går oftare på bio eller konsert och barn till låginkomsttagare går oftare på biblioteket. Och flickor är mer kulturaktiva än pojkar inom nästan alla områden. Det visar en rapport från Myndigheten från kulturanalys.
Bio är den vanligaste kulturella institution som barn mellan 12 och 18 besöker i Sverige, följt av bibliotek. 69 procent av barnen har gått på bio på fritiden under det senaste halvåret och 58 procent besökte bibliotek. 44 procent gick på konsert eller museum och 16 procent på teater. Men skillnaden mellan barns kulturvanor är stora, visar den nya rapporte, som bygger på SCB:s statistik.
– Resultaten visar att barns kulturvanor präglas av demografiska och socioekonomiska skillnader. Till exempel ser vi tydliga skillnader mellan flickor och pojkar, stad och land och skillnader kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå, säger Sofia Arkhede, utredare på Myndigheten för kulturanalys.
Barn med utländsk bakgrund läser mer
Barn med utländsk bakgrund och barn till låginkomsttagare besöker bibliotek oftare och läser mer, medan barn med svensk bakgrund i större utsträckning går på bio och konsert.
Storstadsbarn och barn till högutbildade är mer kulturaktiva än barn i glesbygd och barn till föräldrar utan eftergymnasial bakgrund.
Barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning är mer kulturaktiva än andra, och barn i storstäder deltar oftare i de flesta kulturaktiviteter än barn i glesbygd.
En annan tydlig skiljelinje är kön. Flickor tar genomgående större del av samtliga undersökta aktiviteter i kulturutbudet utom museibesök där statistiskt säkerställd skillnad saknas.
Spelar mer datorspel och skapar i trä och metall
Är pojkar inte kulturella eller beror det på hur man definierar kultur? Myndigheten för kulturanalys undersökning har kartlagt besök på bio, bibliotek, konsert, museum och teater samt barns läsning.
I en annan undersökning, från Region Stockholm, som kartlagt kulturvanor i åldersgruppen 16–25 år har man valt en bredare definition av vad som är kultur. Rapportförfattaren kritiserar den traditionella bilden av vad som är kultur med följande ord:
”Ett väsentligt syfte med mätningarna är att skildra kulturpolitikens måluppfyllelse. Det gör att statistiken har starkt fokus på just offentligt finansierad kultur. Lågt deltagande i ett offentligt finansierat kulturliv förväxlas ofta med lågt kulturdeltagande över huvud taget. Men en stor del av kulturvanorna äger rum utanför den offentligfinansierade sfären, i kommersiella sammanhang, i hemmiljö, bland vänner och i tillfälliga sammanslutningar.”
I Region Stockholms undersökning framkommer vidare att pojkar ägnar mer tid åt datorspel, och läser lika mycket tidningar och facklitteratur som flickor, samt skapar i trä eller metall oftare än flickor.
Dock ägnar flickor mer tid åt eget skapande överlag, och 60 procent av eleverna i kulturskolan i Region Stockholm är flickor.