I Sverige kasseras många kök i bra kvalité istället för att renoveras. Orsaken är ett förlegat regelverk kring hyressättning som behöver uppdateras, enligt Ulla Jansson, forskare i hållbart byggande vid Lunds universitet.
Att fungerande kök rivs ut är vanligt i svenska hyresrätter, med höjd hyra som följd. Ett skäl är att en renovering inte ger samma möjligheter för hyresvärden att höja hyran. Renovering räknas nämligen inte som standardhöjning. Och begagnade varor klassas inte som hyreshöjande, även om de är oanvända och i perfekt skick. Högst standard har det som kommer direkt från fabrik eller butik, enligt nuvarande riktlinjer. Men ofta är det faktiskt tvärtom, enligt byggforskaren Ulla Jansson som i flera år har studerat frågan.
– Kök före 1970-talet har ofta stommar av massivt trä exempelvis. Jag har själv sett hundra år gamla kök med stommar i perfekt skick som rivits ut och ersatts med uppblåsta masonitskivor, säger hon i en artikel på Lunds universitets hemsida.
Nytt kök bekostar stambyte
Byggsektorn står för hälften av alla råvaror som utvinns i EU, hälften av energiutsläppen och en tredjedel av det avfall som genereras. Den svenska byggindustrin står för drygt 20 procent av Sveriges totala klimatutsläpp, och den största klimatpåverkan kommer från de byggmaterial som används.
Att lagstiftningen ser ut som den gör uppmuntrar till slösaktiga och onödiga åtgärder, och har flera kryphål, enligt Ulla Jansson, som exempelvis vid flera tillfällen sett stambyten som bekostas av ett nytt kök.
– Byten av rör och avlopp klassificeras som underhåll, vilket är helt i sin ordning. De ska ju bara fungera och ett byte är därför inte skäl för hyreshöjning. Men har ägaren inga medel avsatta är det vanligt att fungerande kök slängs ut eftersom nytt kök är lätt att installera och ger rätt till hyreshöjning, säger hon.
Kompetensbrist
Ett annat skäl till onödiga köksbyten kan vara att det är komplicerat att hitta återbrukat material och hantverkare som kan renovera.
Regelverket kring hyressättning är förlegat och behöver uppdateras, både för att minska avfallet, användandet av naturresurser och klimatpåverkan, anser Ulla Janson.
Hennes studie Fastighetsvärdering vid renovering – ett hinder för hållbart underhåll? går att läsa här.
Ulla Jansson föreslår fem åtgärder för att komma till bukt med problemet
1. Fastighetsägare måste ha en klimatbudget.
2. För in koncept för renovering av kök som utformas i samråd mellan fastighetsägare och hyresgästföreningen och som ger möjlighet till hyresökning utan att behöva byta till ett nytt kök.
3. Ställ krav på rivningslov och tillhörande kontrollplaner även för omfattande invändiga ombyggnader. (I dag kan kök rivas utan rivningslov.)
4. Ge insyn i hyresgästföreningarnas checklistor. (I dag är de ofta hemliga.)
5. Utbilda hantverkare i renoveringar, via yrkeshögskolan eller som instegsjobb.