Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller skär rakt igenom samebyn Gabnas flyttled för renar. Gruvbolaget LKAB har därför sedan 2013 haft ett samverkansavtal med samebyn, som nu säger upp det.
– Blickar vi framåt så ser vi ingen möjlig framtid med Per Geijer-gruvan. Till den säger vi blankt nej, säger Gabnas ordförande Lars-Marcus Kuhmunen.
”Statliga gruvbolaget LKAB vill producera konfliktmineraler på urfolksmark utan samtycke och med smulor i ersättning – det är inte samverkan.”
Så skriver Gabna sameby i ett pressmeddelande där de tillkännager att de säger upp samverkansavtalet med LKAB, i protest mot en samverkan som de beskriver som ”ett skådespel”.
– När vi blickar bakåt saknar vi meningsfull ersättning för de renbetesland vi förlorat, liksom boplatser och heliga platser. Hittills har vi fått noll kvadratmeter förstörd renbetesmark ersatt, säger Gabnas ordförande Lars-Marcus Kuhmunen.
Om gruvan öppnas kommer samebyn att kollapsa, är budskapet. Den skär nämligen av samebyns marker i två delar, och omöjliggör flyttleden för renar mellan sommar- och vinterbete.
”De många övertrampen målar upp en bild av att LKAB vill ha en kolonial maktordning där samiska marker ses som en obegränsad råvarubuffert för europeisk industri”, skriver samebyn.
Minska import av kritiska råmaterial
Gruvprojektet Per Geijer fick tidigare i år status som ”strategiskt projekt” i enlighet med EU:s Critical raw material act, eftersom den planerade gruvan ska råda bot på unionens stora importberoende för kritiska råmaterial, bland annat sällsynta jordartsmetaller som behövs för elektrifieringen.
Att fyndigheten är ett strategiskt projekt betyder snabbspår i tillståndsprocesser – men upphäver inte urfolksrätten, som Sverige förbundit sig till att följa genom att ställa sig bakom FN:s urfolksdeklaration. En viktig princip inom urfolksrätten kallas ”fritt och informerat förhandssamtycke” (FPIC), som innebär att större intrång på urfolks markområden endast får ske om man kommer överens med samebyn.
LKAB kommer initiera ny dialog
LKAB skriver i ett eget pressmeddelande att ”LKAB önskar att dialogen mellan parterna kommer att fortsätta” och att man ”kommer att initiera fortsatt dialog med Gabna sameby med förhoppningen att tillsammans arbeta fram nya samverkansformer som alla parter är trygga med”.
– För oss är det centralt att ha en nära dialog och samverkan med de samebyar som berörs av vår verksamhet. Men då behöver vi hitta former för detta som fungerar i praktiken och som är anpassade till dagens förutsättningar. Det är även vår bedömning att vi behöver förnya avtalet för att skapa en bättre samverkan framåt, säger Pia Lindström, direktör för miljö och hållbarhet på LKAB.
Förutsättningarna har förändrats sedan avtalet skrevs 2013, enligt LKAB. Bland annat har nya malmfyndigheter gjorts, och det pågår processer om markanvändning och urfolksrättigheter som kan skapa klarhet i hur lagstiftningen ska tolkas, skriver gruvbolaget.
– Vi tar ansvar för vår påverkan på närområdet. Vi behöver ett tydligare ramverk som ger alla parter möjlighet att agera långsiktigt och med tydliga strukturer. Det är inte en fråga som enskilda aktörer kan lösa på egen hand. Målsättningen är självklart fortsatt att båda näringarna ska kunna bibehållas och utvecklas, säger Pia Lindström.