Igelkottar och ålar ska få ökat skydd – men räcker det?

Naturvårdsverket har redovisat sitt preliminära förslag till vilka arter som ska vara nationellt fridlysta i Sverige. Listan innehåller 255 arter och bland nyheterna på listan finns välkända arter som igelkott, ål och fisken nejonöga.

Både igelkotten och ålen är sedan tidigare skyddade från jakt (med vissa undantag), men fridlysningen föreslås nu för att ge dem ett starkare skydd mot andra hot.

– Det här är en delredovisning av ett uppdrag från regeringen. Delredovisningen handlar om att lämna en lista på vilka arter som ska vara nationellt fridlysta i Sverige. Med uppdraget följde kriterier från regeringen på vad som kan leda till att en art blir fridlyst. Vi har tolkat dem och sammanställt listan. Tolkningarna har stämts av med de myndigheter som vi skulle inhämta synpunkter från, säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Ett total förbud mot att fiska ål blir det dock inte, trots att antalet mängden europeiska ålyngel som når Europas kust har minskat med cirka 90 procent sedan 1970-talet. I dag har 189 yrkesfiskare tillstånd att fiska ål, och sportfiskare har kunnat fiska ålen om den finns i vattendrag där den anses instängd.

– Det handlar om vatten som ligger minst tre kraftverk uppströms från havet. Då anser man att ålen inte har några möjligheter att ta sig ut. Men de som fiskar i sådana vatten måste naturligtvis ha tillstånd från mark- och vattenägare för det fisket, säger Josefin Sundin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, till tidningen Fiskejournalen.

Går Naturvårdsverkets förslag om fridlysning igenom kommer det att bli ett det totalstopp för sportfiske efter ål.

Här anser forskare som Fiskejournalen har talat med att en fridlysning inte kommer åt de stora faror som ålen står inför redan idag, som kraftverk, skarv och fisket.

Det verkar som att yrkesfiskare som redan har fått licens kommer att få fortsätta fiska ål, rapporterar Fiskejournalsen.

Brister i urvalet

Ett antal arter har inte tagits med på listan eftersom de redan har motsvarande skydd genom EU-direktiv. Fåglar finns till exempel inte med eftersom de är fridlysta genom EU:s fågeldirektiv.

Världsnaturfonden WWF välkomnar översynen men ser brister i urvalet. Organisationen menar att regeringens politiska styrning har varit för stark och att kriterierna har varit för snäva. WWF skriver i ett pressmeddelande att det är positivt är att fler arter som är starkt hotade på rödlistan (EN) nu föreslås omfattas av fridlysning.

– Fridlysningen för dessa arter riskerar dock att bli tandlös om fridlysningsreglerna ändras så som regeringen föreslagit, det vill säga att hänsyn inte ska krävas för fridlysta starkt hotade arter inom skogsbruket och jordbruket, säger Emelie Nilsson expert naturvårdspolicy, WWF

Hon tillägger:

– Det finns flera arter som är nya och välkomna tillskott på listan. Det gäller fiskarterna ål och nejonöga, som tidigare endast varit fredade mot fiske, men som nu föreslås få ett starkare skydd genom att också fridlysas. Igelkotten som är en välkänd art som minskar är lyckligtvis också med.

Bland arterna som WWF anser saknas i förslaget nämns doftticka, väddnätfjäril och ekoxe som i dagsläget är fridlysta. Även blåsippa och liljekonvalj, som varit skyddade i vissa områden, försvinner från listan eftersom de inte längre bedöms vara hotade.

Kontroversiella nya regler

Den stora kontroversen handlar dock inte främst om vilka arter som finns på listan, utan om de nya fridlysningsregler som regeringen föreslagit ska träda i kraft den 1 juli 2026. Enligt förslaget ska undantag gälla i samband med jord- och skogsbruk för arter med lägre skyddsbehov.

Det innebär i praktiken att bara de akut hotade arterna får ett fullständigt skydd, medan starkt hotade arter kan undantas från skydd om de bedöms försvåra jord- eller skogsbruk.

Sekretess ifrågasätts

WWF kritiserar också att det ursprungliga materialet från SLU Artdatabanken, som legat till grund för listan, har sekretessbelagts. Organisationen anser att det strider mot demokratiska principer när medborgare inte kan granska skälen bakom bedömningarna.

Dessutom framkommer det att Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har haft för kort tid att lämna synpunkter på förslaget, och att dessa myndigheter faktiskt vill se fler arter fridlysta än vad Naturvårdsverket föreslår.

Naturvårdsverkets lista kan komma att justeras. Slutredovisningen av uppdraget ska lämnas till regeringen den 17 april 2026. Då ska även en konsekvensanalys presenteras, uppgifter om arter som kan förväxlas med de fridlysta, samt en beskrivning av hur listan kan uppdateras löpande.