Kyrkomötet har beslutat om en ny inriktning av kyrkans skogsbruk, men utan de konkreta mål om att skydda skog och ställa om till naturnära förvaltning som har föreslagits. Och trots att respekt för urfolksrätten nu skrivs in i kyrkoordningen är samiska företrädare besvikna.
Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare, som under senare år fått kritik för ohållbart skogsbruk. Under tisdagen fattade kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ beslut om en ny inriktning på skogsbruket, som enligt ett det egna pressmeddelandet ”ger större fokus på andliga värden, klimatnytta och ökad hänsyn till urfolksrätten”.
– Dagens beslut är historiskt och stärker kyrkans ansvar för skapelsen. Jag är glad över att vi nu tydligt lyfter fram biologisk mångfald, klimatnytta och andliga värden som centrala i vårt skogsbruk. Att vi skriver in respekt för urfolksrätten i kyrkoordningen gör att vi tar ansvar för relationen till samerna, säger ärkebiskop Martin Modéus, ordförande för kyrkostyrelsen.
För ett år sedan föreslog kyrkans särskilda utredare Göran Enander att kyrkans skogsbruk skulle ställas om med hänsyn till klimatnödläget. Utredningen föreslog att 20 procent av skogsarealen som ägs av kyrkan ska skyddas för biologisk mångfald, och att en tredjedel ställs om till småskaligt och varierat skogsbruk, i motsats till det kalhyggesbruk som i dag är standard, vilket Landets Fria tidigare rapporterat om.
Makten åt stiften
Men så blir det alltså inte. I kyrkomötets beslut saknas konkreta nationella mål om att skydda eller ställa om skogsbruket. Det blir istället upp till varje enskilt stift att fastställa sina egna mål.
Kyrkostyrelsen skriver att den nya inriktningen ”tar nästa steg för ett mer hållbart skogsbruk”.
– Det är glädjande att beslutet ger oss en tydlig riktning framåt. Tillsammans med stiften, som sätter målen, och kyrkostyrelsen som stödjer och följer upp, kommer vi gemensamt att utveckla ett skogsbruk som utgår från hållbarhet och klimatnytta – för kommande generationers bästa, säger Wanja Lundby-Wedin, första vice ordförande i kyrkostyrelsen.
Att ge makten åt stiften och att nationella mål saknas får kritik från biskopen i Stockholms stift, Andreas Holmberg. Han menar att det finns ett värde i en mer holistisk syn på skogen erkänns i och med kyrkomötets beslut, säger han till Aftonbladet, och fortsätter:
– Men den här inriktningen har inte åtföljts, tycker jag och många med mig, av några konkreta mål. Det fanns ju sådana förslag, men inte i kyrkostyrelsens skrivelse. Så jag är både glad och besviken kan man säga.
Samisk kritik
Svenska samernas riksförbund (SSR) hade inför mötet föreslagit att kyrkostyrelsen skulle rösta igenom det förslag som kyrkans skogsutredare la fram. Det innebar att kyrkan i sitt skogsbruk ska visa hänsyn till rennäringen och respektera urfolksrättens principer som en del i sin ursäkt till kyrkans behandling av samer.
”SSR ser med oro på att de av skogsutredningens ursprungliga förslag som kyrkomötet ska besluta om har urvattnats och bland annat strider mot internationella konventioner”, skrev SSR i ett pressmeddelande inför mötet.
– Från SSR sida har vi tydligt framfört vikten av att Svenska kyrkan genom handling lever upp till de utfästelser och åtaganden men lyft fram gentemot det samiska folket. Att tala om försoning samtidigt som man förhalar ansvaret är att tala med kluven tunga, säger Matti Blind Berg, förbundsordförande.
Den samiska kritiken rör i huvudsak en specifik formulering från kyrkostyrelsen. Att respekt för urfolksrätten skrivs in i kyrkoordningen betyder bland annat att principen om fritt och informerat förhandssamtycke (förkortad FPIC) införs, men med tillägget ”vid direkt och betydande påverkan på renskötselns bedrivande”. Samebyar som kan komma att beröras av åtgärder inom kyrkans skogsbruk ska alltså ha möjlighet att påverka beslutprocessen.
Men Jenny Wik-Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist vid Svenska samernas riksförbund, som menar att FPIC ”alltid gäller oavsett graden av påverkan”. Med kyrkostyrelsens beslut får istället kyrkans stift avgöra när principen ska råda, säger hon till Aftonbladet.
– Den här formuleringen (”vid direkt och betydande påverkan på renskötselns bedrivande”, reds anm) är en försvagning av FPIC-principen. Och det finns inte heller några nationella mål för skogsbruket. Det är många som är besvikna nu. Man pratar om försoning med samerna – men i det ligger ju också att man ska hörsamma det som representanter från samerna efterlyser.
Läs även: