SLU Artdatabankens experter föreslår nu att fågelarterna fjällugglan och tornugglan ska klassas som utdöda i Sverige. De nya bedömningarna, som ingår i förslaget till Rödlista 2025, visar på de snabba förändringarna i våra ekosystem.
Hur det går för Sveriges många tusen olika arter är något som SLU Artdatabanken har försökt att kartlägga inför den nya svenska Rödlistan 2025. Rödlistan tas fram var femte år och brukar betraktas som ett mått på hur stor risk vissa arter har att dö ut. Tidigare under hösten har experter lagt fram sina förslag på arter men då var inte fåglarna med. Nu är genomgången av fågelarterna klar och skillnaderna mot den förra rödlistan från 2020 är påtagliga.
Mest dramatiskt är att fjällugglan och tornugglan nu föreslås klassas som nationellt utdöda. Fjällugglan, har inte häckat i Sverige sedan 2015. Tidigare kunde den vissa år häcka i fjällkedjan när lämmelbestånden var stora, men förändrade klimatmönster har rubbat lämmelcyklerna och på så sätt tagit bort fjällugglans viktigaste födokälla. Det är också försvårande för fjällugglan när vintrarna blir mildare, och perioderna av snötäcke minskar.
I dag ses den ibland som sträckfågel vintertid, men eftersom det inte finns några observationer på att den häckat i Sverige på tio år anses den som utdöd.
Utdöda ugglor
Tornugglan, som tidigare förekom på Öland, Gotland och i Skåne, har drabbats av förändringar i jordbrukslandskapet. Gamla lador har rivits, hålrum försvunnit och insektsrikedomen i odlingsmarkerna har minskat kraftigt. Den sista konstaterade häckningen skedde 2003. Ssedan dess har endast tillfälliga observationer gjorts.
”Det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner. Senast var det svartbent strandpipare som förklarades nationellt utdöd 2005”, skriver Birdlife Sverige på sin hemsida.
Men problemen upphör inte där för ugglorna. Hökuggla och pärluggla klassades båda som livskraftiga 2020, men har nu minskat med minst 10 procent på 15 år och har inte så många reproduktiva individer. Pärlugglan bedöms hamna i kategorin ”nära hotad” medan hökugglan hoppar direkt till ”sårbar”.
Hornugglan har minskat med 25 procent på 18 år och går från ”livskraftig” till ”nära hotad”. Berguv, lappuggla och slaguggla var redan rödlistade och fortsätter vara det.
Kris för skogs- och jordbruksfåglar
Situationen för många typiska skogsarter som tretåig hackspett, talltita och lappmes är fortfarande så dålig att de ligger kvar på samma bedömning som 2020. Detsamma gäller många jordbruksfåglar.
Storspoven, som är starkt hotad, har minskat med över 50 procent på 30 år. Ortolansparven är akut hotad efter att ha minskat med ungefär 86 procent på bara tio år. Även gulsparven har det svårt och anses ha minskat med 28 procent på tio år.
Råkan har minskat med 24 procent på 18 år och anses nu nära hotad.
Havsörnen livskraftig igen
Dock finns det några positiva nyheter i listan för 2025. Dubbelbeckasin, havsörn, smådopping, alfågel, fjällvråk och vaktel går alla från ”nära hotad” till ”livskraftig”. Bergand och tajgablåstjärt visar också förbättring med två steg sedan förra rödlistan.
Vissa arter är relativt nyetablerade i Sverige och bedömdes inte i förra rödlistan. Ägretthägern ökar ganska kraftigt, men från låga nivåer, det finns bara 320 reproducerande individer i landet. Med så få individer hamnar den i kategorin ”sårbar”.
Svarthuvad mås och trädgårdsträdkrypare ökar också, men är fortfarande så fåtaliga att de anses akut hotade respektive starkt hotade.
Fågelskådandet fortsätter
Det som är en smula unikt för Rödlistan är att det är en öppen process med plats för synpunkter från allmänheten. SLU Artdatabanken skriver att den vill få in synpunkter på förslagen innan 21 november och klassificeringarna kan komma att ändras. Arbetet bygger på internationella kriterier från IUCN men är anpassade till svenska förhållanden.
Så blir en art rödlistad
Rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter.
Kriterierna omfattar skattningar av förekomst, populationsstorlek, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid.
Ett exempel kan vara att en vanlig art blir rödlistad på grund av att populationen har minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade.
Olika orsaker till att bli rödlistad:
Populationen minskar kraftigt. Minst 15 procent populationsminskning under 10 år eller tre generationer.
Population med begränsad utbredning som minskar Litet utbredningsområde (<40 000 km2) eller liten förekomstarea (<4 000 km2) samt minst 2 av 3 underkriterier: 1. Kraftig fragmentering eller få lokalområden, 2. Fortgående minskning, 3. Extrema fluktuationer dvs. att det varierar mycket.
Populationen är liten och minskar (<20 000 individer).
Populationen är mycket liten (<2000 individer) eller har mycket begränsad förekomstarea (<40) km2 vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer. Inte nödvändigtvis någon pågående minskning).
Utdöenderisk i siffror Kvantitativ analys av utdöenderisk, Population Viability Analysis (PVA), indikerar minst 5 procents risk att arten dör ut inom 100 år.
Kategorier:
Rödlistan har flera olika kategorier.
Alla arter blir inte rödlistade. Arter som inte uppfyller något av kriterierna placeras i kategorin Livskraftig (LC).
Alla rödlistade arter är inte heller hotade, utan det gäller endast kategorierna Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) och Akut hotad (CR). Övriga kategorier är rödlistade.
SLU