Skogens kolförråd ökar – trots avskogning

Fem procent av jordens skogar har gått förlorade sedan 1990, visar en ny rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, där SLU bidragit med data. Under samma tidsperiod har takten i avskogningen minskat kraftigt, med över 60 procent.

I Europa, Nordamerika och Asien har arealen skog ökat, medan den har minskat i Sydamerika och Afrika. Under det senaste decenniet har avskogningen minskat i samtliga regioner.

Även om skillnaden mellan avverkning och plantering av ny skog alltså har minskat pågår fortfarande avskogning i världen. Varje år försvinner drygt fyra miljoner hektar, vilket motsvarar Danmarks yta.
Men trots avskogningen visar rapporten att skogens globala kolförråd, alltså mängden kol som finns lagrat i biomassa och mark har ökat under de senaste 25 åren, både i Sverige och globalt. Hur går det ihop?

– Det är tätare i skogen nu, det vill säga mer biomassa per yt-enhet, berättar Jonas Fridman, som är forskningsledare på SLU och arbetar med Riksskogstaxeringen vars data bidragit till FN-rapporten.

Avskogning beskrivs ofta som ett klimatproblem, men är det verkligen så, ifall avskogningen kan ske samtidigt som kolförrådet ökar?

– Om vi vill öka kollagret i skogen så är det ju bättre om det både ökar där det redan är skog och etableras skog där det inte finns någon.

Svensk skog lagrar mer kol

När det gäller Sverige har arealen skog minskat med en procent sedan 1990, samtidigt som kolförrådet har ökat med 12 procent, enligt det svenska underlaget till FN-rapporten.

Det kanske låter överraskande, med tanke på de senaste årens nyheter om att svenska skogar tar upp allt mindre kol, till följd av ökad avverkning och lägre tillväxt. Till exempel skrev Naturvårdsverket för ett år sedan att nettoupptaget av växthusgaser från skog och mark under 2023 nått sin lägsta nivå hittills.

Förklaringen till de skilda bilderna av skogens kollagring är att nettoupptaget, alltså skillnaden mellan skogens tillväxt och avverkning och naturliga orsaker till att träd dör är inte detsamma som den totala kolmängden i skogen, förklarar Jonas Fridman.

– Om du jämför med en resultat- och balansräkning för ett företag så är det ”vinsten”, intäkter minus kostnader, det vill säga nettoupptaget som minskat under en period, inte kapitalet, det vill säga den totala mängden kol i skogen. 

Trendbrott

Men även i fråga om nettoupptaget förutspår Jonas Fridman att den negativa trenden kommer att brytas:

– Vi har i Riksskogstaxeringens data sett att tillväxten ökat under de senaste åren samtidigt som avverkningen minskat vilket sannolikt kommer att leda till att nettoinbindningen är på väg uppåt igen.

Vad tror du om framtiden för världens skogar, är det troligt att utvecklingen mot allt mindre avskogning fortsätter?

– Jag är ju ingen global expert på detta men eftersom det jobbas intensivt globalt på att minska avskogningen så är i alla fall min förhoppning och även min gissning att avskogningen fortsätter att minska.