Regeringen vill underlätta skogsavverkning genom att försvaga skyddet av vissa fridlysta arter, enligt ett förslag som just nu är ute på remiss. Nu riktar Naturskyddsföreningen skarp kritik mot regeringens planer.
– Krisen för den biologiska mångfalden är akut, men regeringen väljer att försvaga skyddet för hotade arter. Vet de ens vad de riskerar? säger ordförande Beatrice Rindevall.
I slutet av juli skickade regeringen ut ett förslag om att ändra artskyddet på remiss, och gav Naturvårdsverket i uppdrag att se över vilka arter som ska vara fridlysta, enligt de nya kriterierna. Vad som föreslås är dels att de mest hotade arterna ska kunna få stärkt skydd, men även att skyddet för mindre hotade arter inte ska gälla vid exempelvis skogsavverkningar och exploatering av marken.
Ett exempel på en art som inte kommer att få hindra skogsbruk enligt det nya förslaget är orkidén knärot, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till TT/GP i juli:
– Arter som förekommer i stora antal i delar av landet, som orkidéarten knärot, är inget som enligt det här förslaget kommer att kunna hindra skogsbruk.
Förslaget ska göra tydligare vilka arter som kan inskränka äganderätten, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett pressmeddelande:
– Vi föreslår att endast de mest hotade arterna ska kunna leda till att pågående markanvändning hindras eller försvåras.
Sårbara och nära hotade arter
Naturskyddsföreningen uttrycker nu stark kritik mot regeringens planer.
– Krisen för den biologiska mångfalden är akut, men regeringen väljer att försvaga skyddet för hotade arter. Vet de ens vad de riskerar? Sverige behöver stärka skyddet för arter – inte ta bort eller försvaga det, Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen i ett uttalande.
Fridlysningen måste även gälla arter som är sårbara eller nära hotade, understryker organisationen i sitt remissvar.
– Om fridlysningen bara gäller när en art är på gränsen till att försvinna så har skyddet redan misslyckats. Därför är det viktigt att även sårbara och nära hotade arter får skydd, innan det är för sent, säger Beatrice Rindevall.
Påverkar miljömål negativt
Även Skogsstyrelsen uttrycker i sitt remissvar kritik mot regeringens förslag. Myndigheten välkomnar tydligare regler för markanvändning, men ”anser dock att de föreslagna förändringarna inte leder till en förenkling av regelverket”. Skogsstyrelsen skriver vidare att förslagens effekt på miljömålen ”sannolikt är negativ”, och tror därtill inte att konflikterna kring artskyddet kommer att lösas av regeringens förslag. Myndigheten skriver:
”Skogsstyrelsens uppfattning är att mycket av konflikterna kring artskyddet handlar om olika aktörers syn på hur skogsbruk ska bedrivas. Det är därför sannolikt att de föreslagna förändringarna leder till att fokus i stället flyttar till andra fridlysta arter. Skogsstyrelsen vill i sammanhanget lyfta vikten av att myndigheter långsiktigt kan arbeta med att stötta det förebyggande artskyddsarbete som bör utföras av verksamhetsutövare.”
Kompensationsåtgärder
Det finns även positiva synpunkter bland de inkomna remisserna. Till exempel skriver Länsstyrelsen i Blekinge att det är positivt att ”rödlistan, som är ett vetenskapligt underlag som kategoriserar arters risk för utdöende och behov av skydd, används som ett verktyg för fridlysning.” Länsstyrelsen ser också positivt på att kompensationsåtgärder enligt regeringens förslag kan vägas in vid prövning av dispens från artskyddet.
24 oktober ska alla remissvar vara inskickade.
Senast den 21 november ska Naturvårdsverket presentera den nya fridlysningslistan utifrån regeringens riktlinjer. Enligt Naturskyddsföreningen riskerar följande arter förlora sitt skydd som nationellt fridlysta, utöver tidigare nämnda knärot: bombmurkla, doftticka, skogsfru, långskägg och elfenbenslav.
Rödlistad eller fridlyst?
Fridlysning innebär ett juridiskt skydd mot att samla in, döda eller skada en art, i vissa fall även förbud mot att störa arten eller skada dess fortplantningsområden eller viloplatser. Syftet med fridlysningen är att skydda arter som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring. Fridlysning kan ske för att uppfylla internationella åtaganden (EU:s två naturvårdsdirektiv, fågeldirektivet och habitatdirektivet) eller för att uppfylla nationella behov.
I regeringens förslag till ändrade artskyddsregler ska fridlysning kunna ske på olika skyddsnivåerna som baseras på den svenska rödlistan. Listan över de fridlysta arterna, som sammanställs av Naturvårdsverket, ska enligt förslaget uppdateras vart sjunde år. Arter som omfattas av EU:s fridlysningsregler, till exempel fåglar och fladdermöss, påverkas inte av förslaget.
Rödlistan är en bedömning som görs av SLU Artdatabanken av hur stor risken är att arter ska dö ut. En rödlistad art är inte automatiskt fridlyst eller skyddad. Bedömningen görs utifrån Internationella naturvårdsunionens IUCN:s kriterier, som placerar arterna i någon av följande kategorier: livskraftig, kunskap saknas, nära hotad, sårbar, starkt hotad, akut hotad eller nationellt utdöd. De arter som inte bedöms vara livskraftiga betraktas som rödlistade. Rödlistan uppdateras vart femte år.