Klimatförnekare avvisar forskning – men använder sig av vetenskapens språk och form för att skapa trovärdighet, samtidigt som man framställer klimataktivister som känslostyrda och irrationella. Det visar en ny studie.
– Genom att förstå den estetiska logiken bakom klimatförnekelse kan vi också förstå varför den är så effektiv, säger Anton Törnberg, sociolog vid Göteborgs universitet.
I ett digitalt medielandskap där algoritmer belönar sensationalism och polarisering har klimatförnekare lyckats omvandla ”åsikter från ytterkanten till vanliga samtalsämnen och spridit desinformation om klimatet i en aldrig tidigare skådad skala och hastighet”. Det skriver forskarna bakom en ny studie där de har undersökt hur svenska klimatförnekare paketerar sitt budskap online.
De menar att det inte räcker med att korrigera felaktig information i klimatförnekarnas material, utan att man även behöver förstå deras metoder för att vinna legitimitet, genom estetik, form och språk.
– Desinformation handlar inte bara om felaktiga fakta, utan om hur dessa fakta ser ut och känns. I dagens digitala medielandskap sprids budskap genom bilder, memer och visuella berättelser som påverkar oss på ett ögonblick, innan vi ens hunnit tänka. Genom att förstå den estetiska logiken bakom klimatförnekelse kan vi också förstå varför den är så effektiv, säger Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Kopierar vetenskapens estetik
Forskarna har analyserat nästan 18 000 onlineposter från åtta svenska sajter som ägnar sig åt klimatdesinformation: Klimatsans, Klimatfakta, Klimatupplysningen, Det Goda Samhället, Nya Tider, Samnytt, Claes Johnson Blog och Nya Dagbladet. I materialet framträder flera tydliga strategier, enligt forskarna. En är att framställa sitt budskap som rationellt och objektivt snarare än ideologiskt.
– Det sker genom att använda en vetenskaplig estetik med grafer, diagram och tekniska resonemang, ofta ackompanjerade av en retorik som signalerar neutralitet och objektivitet, säger Anton Törnberg.
Vanligt förekommande exempel är inlägg som visar kurvor över koldioxidutsläpp eller satellitbilder över globala temperaturer. Klimatförnekarna använder sig alltså av uttryck från den etablerade vetenskapen, samtidigt som man avvisar dess slutsatser.
– Klimatförnekarna avvisar forskarsamhällets auktoritet, men kopierar dess språk, form och visuella estetik för att vinna trovärdighet, säger Anton Törnberg.
Känslostyrda motståndare
En annan tydlig strategi är att utmåla motståndarsidan, alltså klimataktivister som irrationella och styrda av känslor snarare än faktabaserade argument.
– Bilderna som används är ofta tagna i intensiva ögonblick, och visar till exempel arga ansikten, kaotiska demonstrationer och människor som skriker eller gråter. I vissa fall används memer och parodier där Greta Thunberg framställs som hysterisk, religiös eller barnslig. Ibland förekommer bilder av henne i en helgongloria eller i sällskap av sin egen staty, säger Anton Törnberg.
Därtill framställs klimatpolitikens ideologiska rötter ofta som sekteristiska eller totalitära, till exempel genom bilder på Hitlers propagandaminister Joseph Goebbels, för att antyda att aktivisternas budskap är propaganda.
– I vissa fall ersätts hakkorset med återvinningssymbolen på en nazistliknande armbindel, en visuell strategi som utmålar miljörörelsen som auktoritär och manipulativ, säger Anton Törnberg.
Kamp om trovärdighet
Tidigare forskning om klimatförnekelse har främst fokuserat på textinnehåll, medan den nya studien alltså studerat text och bild tillsammans, hur estetiken bygger trovärdighet för budskapet. Klimatförnelse är inte en fråga om felaktiga fakta, utan ”en politisk kamp om auktoritet, trovärdighet och gränserna för legitim kunskap”, skriver forskarana, och avslutar:
”Att hitta nya metoder för att hantera dessa visuella och retoriska strategier är därför avgörande för att förstå – och ifrågasätta – den politiska kraften i klimatförnekelse.”