Antalet djur i svenskt lantbruk ska öka med mellan 15 och 25 procent under kommande tio år, föreslår Jordbruksverket. Något som kommer att öka utsläppen av växthusgaser – och avståndet till de miljömål som enligt svensk livsmedelsstrategi ska nås. Landets Fria frågade Jordbruksverket varför man inte istället prioriterar växtodling.
På uppdrag från regeringen har Jordbruksverket formulerat mål för hur svensk livsmedelsproduktion ska öka till år 2035.
– Det här uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mera mat i Sverige, för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå, samt att de ska ta hänsyn till både marknadens potential och Sveriges naturgivna förutsättningar, säger Åsa Lannhard Öberg som samordnat uppdraget i ett pressmeddelande.
Målen ska enligt Jordbruksverkets nya rapport vägledas av Sveriges livsmedelsstrategi, vars övergripande mål är ”en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet”, skriver myndigheten.
Mera djur
Men bidrar ökad livsmedelsproduktion enligt Jordbruksverkets förslag verkligen till att miljömålen nås?
Till exempel ska antalet djur i svenskt lantbruk öka med mellan 15 och 25 procent under de kommande tio åren. Något som enligt myndighetens egen rapport kommer att leda till ökad utsläpp av såväl växthusgaser som ammoniak från djurens fodersmältning och från lagring och spridning av stallgödsel. Jordbruksverket konstaterar vidare att det kommer att bli svårare att nå Sveriges åtagande att minska utsläppen enligt den ansvarsfördelning som beslutats inom EU. Även utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön kommer att öka med den ökade åkerareal som krävs för att producera mer livsmedel, tvärtemot det svenska miljömålet att minska övergödningen.
Landets Fria frågar Jordbruksverkets Åsa Lannhard Öberg hur ökade utsläpp rimmar med uppdraget att nå miljömålen.
– Giftermålet mellan ökad produktion och värnande om miljömålen är en av de stora utmaningarna som vi också tar upp i rapporten. Vi har resonemang om vikten av en grön omställning som sker parallellt med ökad produktion, för att samtidigt värna om gällande miljömål.
Den gröna omställningen som Åsa Lannhard Öberg hänvisar till beskrivs så här i rapporten: ”Det handlar bland annat om att minska miljöpåverkan, fasa ut fossila bränslen, främja en cirkulär ekonomi och biologisk mångfald samt använda resurser på ett hållbart och effektivt sätt.”
”Producera vad som efterfrågas”
I den uppmärksammade EAT Lancet-kommissionens senaste stora vetenskapliga sammanställning av vad man bör äta för hälsa och miljö är mindre animalier och mer växtbaserat ett centralt budskap.
Varför inte satsa mer på tillväxt inom den mindre klimat- och miljöbelastande växtodlingen i större utsträckning istället för att öka animalieproduktionen så mycket?
– I våra scenarier har vi utgått ifrån att konsumtionen är relativt stabil per capita men ökar något i linje med befolkningstillväxten. Vi menar att Sverige kan producera mer av den mat som efterfrågas i landet och att vi också kan exportera mer till andra länder. Om vi hade fått ett uppdrag att beskriva hur produktionen skulle kunna skräddarsys efter Livsmedelsverkets kostråd eller efter EAT Lancet, hade utfallet blivit ett annat, förklarar Åsa Lannhard Öberg.
Kostvanor förändras, men ofta i långsam takt, menar hon och fortsätter:
– De påverkas i ganska liten utsträckning av kostrekommendationer. Andra saker som påverkar är utbudet, kriser som minskar produktionen eller efterfrågan och trender. Vi skriver i rapporten att förändrade kostvanor kan bidra i den gröna omställningen.
Inga mål för ekologiskt
Organisationen Krav saknar mål om att öka andelen ekologiskt bland Jordbruksverkets mål.
– Om Sverige ska stå starkt inför framtida kriser, ha en god livsmedelsberedskap, klimatutmaningar och det växande matbehovet behöver politiken skapa bättre förutsättningar för ekologisk produktion. Ekologiskt lantbruk är en miljöinvestering som gynnar både jordbruket och samhället – men utan tydliga mål och styrmedel riskerar potentialen att gå förlorad, säger Jonas Carlberg, ansvarig primärproduktion och näringspolitik på Krav i ett uttalande.
Enligt Åsa Lannhard Öberg valde Jordbruksverket att sätta mål för försörjningsgrad, som visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under ett år. Till exempel är målet att öka försörjningsgraden av kött från 70 procent 2024 till 80 procent 2035, och spannmål ska enligt målet öka från 115 till 140 procent under samma tidsperiod.
– Vi landade därför tidigt i att inte föreslå mål ”på tvären”, exempelvis för olika produktionsmetoder eller certifieringar och vi har haft dialog med ekoaktörerna när det rör den här avgränsningen.
Jordbruksverket slår fast i sin rapport att ekologiskt jordbruk ”bidrar till flera hållbarhetsmål och bygger på kretslopp och resurshushållning”, men att ekologiskt lantbruk generellt har lägre avkastning ”vilket i alla fall kortsiktigt begränsar möjligheten att kvantitativt bidra till ökad produktion”.Sverige har tidigare haft mål för ekologisk produktion men dessa slopades i och med den nya livsmedelsstrategin från tidigare i år. Inom EU finns målet att 25 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030.