Om världen fortsätter äta som i dag riskerar både klimatet och folkhälsan att drabbas hårt, enligt nya forskningsresultat från EAT-Lancet-kommissionen. En övergång till den så kallade planetära hälsokosten skulle kunna förebygga upp till 15 miljoner dödsfall årligen.
Den 3 oktober publicerades rapporten “Healthy, Sustainable, and Just Food Systems” i tidskriften The Lancet, framtagen av ett globalt forskarlag med kompetens inom klimat, näring, hälsa, ekonomi och jordbruk, och där forskare från Stockholm Resilience Centre (SRC) har spelat en central roll i arbetet.
Rapporten fastställer nya vetenskapliga riktmärken för hur kost och produktion måste förändras för att bibehålla planetens gränser och samtidigt säkra människors rätt till mat och värdiga livsvillkor. Jämfört med rapporten från 2019 framträder flera uppdateringar: bland annat omfattar den nu alla nio planetära gränser, medan tidigare bara fem behandlades. Den visar att livsmedelssystemet är den främsta orsaken bakom fem av de gränser som överskridits, och näst störst bidragande faktor till en sjätte, den för klimatet.
Forskarna identifierar också så kallade sociala basvillkor — grundläggande aspekter som rätten till mat, anständigt arbete, miljö och handlingsutrymme — som saknas för ungefär 3,7 miljarder människor. Rapporten konstaterar vidare att endast cirka 1 procent av världens befolkning befinner sig i det “säkra och rättvisa utrymmet” där människors behov inom planetens gränser tillgodoses.
I rapporten ingår också en detaljerad modell för hur kosten i praktiken kan ändras. Den planetära hälsokosten är delvis justerad enligt ny evidens, men ligger i stort sett kvar i linje med föregående rekommendationer: mer fullkorn, frukt, grönsaker, nötter och baljväxter, och mindre andel animalier, främst rött kött.
– Man kan kalla detta för en flexitarisk kost. Den är rik på växtbaserade produkter, som fullkorn, frukt, grönt, och baljväxter, men innehåller även animalier, säger Line Gordon, föreståndare för SRC, Stockholm Resilience Centre, i ett pressmeddelande.
Modelleringen visar att produktionen av baljväxter globalt skulle behöva öka med upp till 190 procent, grönsaksproduktion med 42–48 procent, medan animalieproduktion måste minska med 22–27 procent om alla ska kunna följa den nya kostmodellen.
Flera forskare från SRC lyfts fram i rapporten för sitt ansvar i att identifiera lösningar för hur livsmedelssystemen kan omformas, så att hållbarhet, rättvisa och hälsa går hand i hand. Rapporten framhåller att vinsterna med en global omställning är mycket större än investeringarna: dokumenterade hälso-, klimat- och ekosystemfördelar kan vara minst tio gånger värdet av kostnaderna.
Det finns dock betydande hinder kvar. Anne Charlotte Bunge, medförfattare och forskare vid SRC, säger att tre centrala problem måste övervinnas: brist på politiskt ledarskap, företagsintressen som motverkar omställning och en allmänhet vars efterfrågan är för splittrad och svag.
– Rapporten visar att tre hinder behöver övervinnas om vi ska lyckas: bristen på politiskt ledarskap, företagsintressen som bromsar omställningen och en allmänhet vars efterfrågan fortfarande är för svag och splittrad, säger Anne Charlotte Bunge, i pressmeddelandet.
Johan Rockström, en av de tre ordförandena för kommissionen, säger att för att omställningen ska kunna ske krävs snabba politiska beslut, förändrade matvanor och ekonomiska incitament med global räckvidd:
– För att åstadkomma omställningen behövs snabba politiska beslut, förändrade matvanor och globala finansiella incitament som stödjer rättvisa och hållbara system.
Rapportens slutsatser pekar på att förändringar måste gå bortom enskilda kostval — hela det globala matsystemet måste omformas för att vi ska kunna undvika stora klimat- och folkhälsoförluster framöver. Sett ur ett svenskt perspektiv innebär rapportens slutsatser att kosten bör innehålla betydligt mer baljväxter, fullkornsprodukter, grönsaker och nötter, medan intaget av framför allt rött kött behöver minska. För att möta detta krävs en ökning av baljväxtproduktionen med omkring 190 procent och av grönsaksproduktionen med drygt 40 procent.