En ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA) varnar för att trots vissa framsteg inom utsläppsminskningar är tillståndet för Europas miljö allvarligt — särskilt naturen belastas av fortsatt förstörelse, överutnyttjande och krympande biologisk mångfald. Klimatförändringarnas accelererande effekter ses som en akut utmaning.
EEA-rapporten, Europas miljö och klimat: kunskap för motståndskraft, välstånd och hållbarhet, som omfattar uppgifter från 38 länder, konstaterar att många miljötrender pekar mot ökade risker för Europas ekonomiska välstånd, säkerhet och livskvalitet. I rapporten framhålls att klimatförändringar och miljöförstöring utgör ett direkt hot mot Europas konkurrenskraft, som i hög grad är beroende av naturresurser. Att nå klimatneutralitet till 2050 förutsätter enligt rapporten en ansvarsfull förvaltning av mark, vatten och andra naturtillgångar.
Kritiska ekosystem — landbaserade, sötvattensbaserade och marina — hotas av ett ihållande tryck från ohållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt i livsmedelssystemet. Rapporten förutspår att utvecklingen för biologisk mångfald och ekosystem sannolikt kommer att fortsätta att försämras och att flera politiska mål som fastställts för 2030 riskerar att inte uppnås.
Rapporten pekar också på att Europas vattenresurser utsätts för stor stress — omkring en tredjedel av befolkning och territorium påverkas av vattenbrist. Vattenkvalitet och ekologiska tillstånd för floder, sjöar och kustvatten bedöms som allvarliga aspekter att adressera, inte minst eftersom bara cirka 37 % av vattendragen nu betraktas ha “gott ekologiskt tillstånd”, rapporterar Euronews.
Det framhålls att klimatet förändras i alarmerande takt — Europa är den kontinent på jorden som värms upp snabbast — och att dessa förändringar hotar infrastruktur, folkhälsa, ekonomi och säkerhet. Extrema väderhändelser blir vanligare och accentuerar behovet av anpassning och skyddsåtgärder.
Rapportens analys visar att EU är en ledare inom klimatarbetet och att unionens utsläpp av växthusgaser har minskat medan andelen förnybar energi har fördubblats sedan 2005. Goda framsteg har också gjorts vad gäller luftkvalitet, återvinning och resurseffektivitet över de senaste 10–15 åren.
Rapporten understryker att de stora utmaningarna kräver systemförändringar i produktions- och konsumtionsmönster, bland annat genom utfasning av fossila bränslen, övergång till cirkularitet och skärpta miljöstrategier. Naturbaserade lösningar nämns särskilt som en möjlighet att återställa livsmiljöer och stärka samhällens motståndskraft.
– Den här rapporten är en tydlig påminnelse om att Europa måste hålla kursen och till och med öka takten för våra ambitioner på klimat- och miljöområdet. Den senaste tidens extremväder visar hur bräcklig vår välfärd och säkerhet blir när naturen förstörs och klimatpåverkan intensifieras, säger Teresa Ribera, ansvarig för ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning inom Europeiska kommissionen
I samband med rapportlanseringen deltog bland andra EEA:s generaldirektör Leena Ylä-Mononen, samt kommissionärerna med ansvar för klimat, miljö och omställning, som betonade behovet av att öka insatserna och inte skjuta upp åtgärder:
– Vi har inte råd att sänka våra klimat-, miljö- och hållbarhetsambitioner. I EU har vi politiken, verktygen och kunskapen, och vi har årtionden av erfarenhet av att arbeta tillsammans mot våra hållbarhetsmål. Det vi gör i dag kommer att forma vår framtid, säger Leena Ylä-Mononen.
Europas miljö och klimat: kunskap för motståndskraft, välstånd och hållbarhet
Rapporten ger en omfattande bild av Europas miljö- och klimatläge och bygger på data från 38 länder. Den analyserar hur miljö, ekonomi, hälsa och säkerhet hänger samman och bedömer Europas framsteg mot hållbarhetsmålen till 2030 och 2050.
EEA konstaterar att Europa står inför flera samtidiga kriser – klimatförändringar, naturförluster, geopolitisk oro och social ojämlikhet – som tillsammans hotar livskvalitet och ekonomisk stabilitet. Klimatet i Europa värms dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Extrema väderhändelser orsakar ökande dödstal och ekonomiska skador, med över 240 000 dödsfall kopplade till väder- och klimatrelaterade händelser sedan 1980 och förluster på mer än 730 miljarder euro.
Miljö och klimat
Biodiversiteten fortsätter att minska kraftigt: mer än 80 procent av de skyddade livsmiljöerna bedöms ha dålig status och mellan 60 och 70 procent av jordarna är degraderade. Trots att skyddade områden ökat till drygt en fjärdedel av EU:s landyta ger det inte tillräckligt skydd. Vattenresurserna är hårt pressade – 30 procent av territoriet och en tredjedel av befolkningen påverkas av vattenstress.
Samtidigt har EU lyckats minska sina utsläpp av växthusgaser med 37 procent sedan 1990 och mer än fördubblat andelen förnybar energi sedan 2005. Förnybara energikällor stod 2023 för cirka 24 procent av den slutliga energianvändningen. Fossila bränslen dominerar dock fortfarande energimixen och kräver fortsatt kraftiga investeringar för att fasas ut.
Ekonomi, hälsa och samhälle
Klimatförändringar och miljöförstöring skapar systemrisker för Europas ekonomi. Omkring tre fjärdedelar av företagen i euroområdet är beroende av ekosystemtjänster, och lika stor andel av banklånen går till företag beroende av naturresurser. Industrin har minskat sina utsläpp med 35 procent sedan 2005 men står fortfarande för stora kostnader genom luftföroreningar som påverkar människors hälsa.
Luftkvaliteten har förbättrats avsevärt – antalet förtida dödsfall kopplade till partiklar har minskat med 45 procent mellan 2005 och 2022 – men föroreningar i luft, mark och vatten orsakar fortfarande omkring 10 procent av Europas förtida dödsfall. Ojämlikhet i miljöexponering kvarstår: socialt utsatta grupper drabbas hårdast av föroreningar och klimatpåverkan.
Cirkulär ekonomi och resurser
Europeiska unionens resursförbrukning ligger kvar på ohållbara nivåer. Cirkulariteten har bara ökat marginellt, från drygt tio till knappt tolv procent mellan 2010 och 2023. Målen för 2030 om att fördubbla den cirkulära materialanvändningen bedöms inte kunna nås. EEA betonar behovet av att minska efterfrågan på energi och råvaror och att stärka återvinning, resurseffektivitet och cirkulära affärsmodeller.
Vägen framåt
Rapporten framhåller att Europas hållbarhetsutmaningar är systemiska och kräver integrerade lösningar där miljö, ekonomi och social rättvisa samverkar. De största framstegen finns inom utsläppsminskning och renare luft, men utvecklingen för biologisk mångfald, ekosystem och anpassning till klimatförändringar går åt fel håll.
EEA ser hopp i teknologisk innovation, gröna investeringar och ökande sysselsättning inom miljöteknik. För att nå målet om att ”leva väl inom planetens gränser” krävs dock snabbare genomförande av EU:s gröna politik, förstärkt klimatanpassning, och en djupgående omställning av energi-, mat-, transport-, bygg- och industrisystemen.
European Environment Agency (2025)