Ett bra trygghetssystem för ekonomiskt utsatta kan öka stödet för klimatomställningen. I en ny studie har forskare undersökt försörjningsstödets vikt för acceptansen för exempelvis höjda skatter på fossila bränslen. Slutsatsen är att i länder med bättre välfärd är stödet för en kostsam klimatpolitik högre.
Det är en studie från Stockholms universitet som har jämfört olika typer av välfärdsstater i Europa och hur stödet i de olika länderna ser ut även för en kostsam klimatomställning. En åtgärd för att bidra till klimatomställningen kan vara att införa höjda skatter på fossila bränslen, en åtgärd som samtidigt ofta kritiseras eftersom även låginkomstagare drabbas av sådana skatter. Men i den nya studien som har tittat på 20 europeiska länder framkommer det att generösa välfärdssystem, och särskilt generösa försörjningsstöd, också innebär ett större stöd för kostsamma klimatåtgärder:
– Välfärdsstatens trygghetssystem tycks ha en betydelse för människors acceptans för nödvändig men kostsam klimatpolitik. Vi ser att stödet för skatter på fossila bränslen är högre i länder med en mer generös välfärdsstat, säger Arvid Lindh, docent i sociologi vid Stockholms universitet.
Försörjningsstödets nivå viktigast
Det är just nivån på försörjningsstödet som tycks spela roll för inställningen till dyra klimatåtgärder. När forskarna tittade på andra former av ersättningar som pension eller a-kassa var sambandet inte lika tydligt. Studien är den första att visa att det istället är just ersättningsnivån på försörjningsstödet som spelar roll vad gäller inställning till klimatåtgärder.
– Det sticker ut jämfört med tidigare forskning, att det framförallt verkar vara systemen som stödjer dem som har det tuffast som är av betydelse. Detta hänger samman med att brist på ekonomiska marginaler ofta är en huvudanledning till att motsätta sig bränsleskatter. Många som själva har det bra ställt vänder sig också emot att dessa skatter slår hårt mot utsatta grupper som inte har råd, säger Arvid Lindh.
I studien har forskarna dels jämfört de olika socialförsäkringssystemen i de 20 länderna för att därefter kombinera med data om människors upplevelse av sin ekonomi liksom till kostsamma klimatåtgärder. Medan försörjningsstödet i Sverige motsvarar omkring 40 procent av en snittlön för en arbetare ligger ersättningsnivån i länder som Polen, Portugal och Spanien på drygt 20 procent. Studien kan inte fastslå något direkt orsakssamband mellan ersättningsnivån och inställningen till klimatåtgärder men genom att lyfta in fler faktorer i sin analys har de ändå kunnat göra sin tolkning sannolik – om människor upplever svårigheter att klara sig på sin inkomst har det också varit kopplat till lägre ersättningsnivåer inom välfärden.
Stärka existerande socialförsäkringar
Forskarna anser utifrån studiens resultat att det bästa sättet att öka stödet för kostsamma klimatåtgärder är att stärka de redan existerande socialförsäkringarna och att därmed minska de ekonomiska klyftorna i samhället.
– Det räcker inte att visa att välfärdsstaten har betydelse. Ur ett policyperspektiv är det även viktigt att visa specifikt vilka instrument som spelar roll. Vår studie visar att försörjningsstöd till utsatta grupper är en viktig byggsten i välfärdsstaten för att underlätta klimatomställningen, som är en akut fråga idag, säger Arvid Lindh.