Inför Internationella matsvinnsdagen uppmanar Livsmedelsverket konsumenter att inte enbart förlita sig på märkningen utan att lita på syn, lukt och smak. Vidare ska hushållen sänka temperaturen i kylskåpet till fyra grader – en enkel åtgärd som enligt myndigheten kan dubblera livsmedlens hållbarhet jämfört med åtta grader.
Att lita på ens sinnen – snarare än märkningen – är ett av Livsmedelsverkets huvudbudskap i år. Se dig inte blind på förpackningens bäst före-datum utan lita på dina sinnen – titta, lukta och smaka om du är osäker, är ett av råden som Livsmedelverket ger. Ett annat är att sänka temperaturen till fyra grader i kylen, maten håller sig fräsch dubbelt så länge som vid 8 grader.
Kampanjen är kopplad till Matsvinnsdagen, som var igår 29 september, där Livsmedelsverket samverkar med Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Syftet är att engagera konsumenter att minska matsvinnet och att få fler aktörer i hela livsmedelskedjan att agera.
I en nyligen genomförd undersökning av Livsmedelsverket uppgav drygt 40 procent av hushållen att deras kyl håller 3–5 grader.
– Vid 4 grader håller sig maten fräsch ungefär dubbelt så länge som vid 8 grader så om fler sänkte kylskåpstemperaturen till 4 grader skulle de få mer tid på sig att tillaga och äta upp maten vilket förmodligen skulle leda till ett minskat matsvinn, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.
Svenska hushåll slänger i genomsnitt 16 kg mat per person och år – främst frukt, grönsaker, bröd och matrester. Dessutom hälls 18 kg mat och dryck ut i vasken, vilket innebär att totalt 34 kg mat går till spillo i onödan.
– Matsvinnet har minskat, men det går för långsamt både i Sverige och övriga Europa. Inom EU har man därför beslutat att införa bindande mål för att driva på arbetet mot Agenda 2030:s mål om halverat matsvinn i medlemsländerna. Uppdateringar i EUs avfallsdirektiv innehåller uttryckliga krav på medlemsstaterna att ta tag i matsvinnet. Att inte göra det kan innebära böter för Sverige, säger Karin Fritz.
På EU-nivå har en överenskommelse nåtts om att medlemsländer senast år 2030 ska minska matsvinnet med 10 procent inom livsmedelsproduktion och bearbetning samt med 30 procent per capita inom detaljhandel, restauranger och hushåll, enligt Central Sweden
Sverige möter samtidigt nya regelkrav. Sedan 1 januari 2024 är utsortering av matavfall obligatorisk i alla hushåll och verksamheter. Myndigheter samarbetar inom så kallade matsvinnsnätverk och flera aktörer samverkar för att driva utvecklingen framåt.
Med enkla ändringar hemma – att mäta och justera kyltemperaturen samt använda sinnena i stället för enbart datum – hoppas myndigheterna att svinnet ska kunna pressas ned rejält inom ramen för nationella mål och EU:s nya bindande krav.
Fakta och råd för att minska matsvinnet i hemmet
Matsvinn är ett växande miljöproblem och en stor del av svinnet uppstår i hushållen. I genomsnitt slänger svenska hushåll drygt 30 kilo mat och dryck per person och år som hade kunnat ätas. Det handlar ofta om frukt, grönsaker, bröd och rester som slängs i onödan. Förutom att belasta klimat och miljö innebär det också en onödig kostnad för hushållsekonomin. Med planering, rätt förvaring och smart hantering av maten går det att minska svinnet avsevärt.
Planera för mindre matsvin
En god planering är nyckeln till att minska svinnet. Det innebär att tänka igenom inköpen, laga lagom stora portioner och ta hand om maten som blir över.
Inventera regelbundet: Gå igenom kyl, frys och skafferi minst en gång i veckan. På så vis undviker du att köpa sådant som redan finns hemma.
Svinnventera: Sortera varorna så att de med kortast hållbarhet hamnar längst fram och blir lättast att använda först.
Handla smart Gör en inköpslista och försök hålla dig till den. Köp inte mer än vad du tror går åt de närmaste dagarna, särskilt när det gäller färskvaror som frukt, bär och sallad.
Handla med eftertanke
Det kan vara lockande att storhandla och köpa stora förpackningar, men det är inte alltid det mest hållbara valet.
Tänk kortsiktigt: Köp hellre mindre mängder men oftare, framför allt när det gäller känsliga varor.
Utnyttja korta datum: Om du vet att du ska äta maten direkt kan du göra ett klipp genom att köpa varor nära bäst före-dag.
Dela upp storförpackningar: Om du ändå väljer att köpa stort, dela upp maten i mindre portioner och frys in.
Förvara maten rätt
Förvaring spelar en avgörande roll för hur länge maten håller. Tumregeln är att kallare temperatur förlänger hållbarheten. Kylskåpet bör hålla +4 °C och frysen –18 °C.
Kött och fisk: Placera dem på kylskåpets kallaste plats, ofta längst ner. Rå fisk, skaldjur och köttfärs är extra känsliga. Frys in i lufttäta förpackningar och märk med datum.
Mejeriprodukter: Förvara kallt och ställ tillbaka i kylen direkt efter användning. Mjölk, yoghurt och grädde håller ofta längre än bäst före-datum om de förvaras rätt.
Ägg: Håller flera veckor efter bäst före-dag om de står i kylskåp vid cirka 4 °C. Testa med lukt och utseende – inte bara datum.
Frukt och grönsaker: Hantera varsamt för att undvika stötar. Ömtåliga sorter som sallad och tomat bör ätas snabbt, medan rotfrukter kan lagras länge. En del livsmedel, som banan, ananas, aubergine och gurka, får köldskador i kylskåp och bör förvaras svalt men inte kallt.
Bröd: Mjukt bröd blir snabbt torrt i kylskåp. Förvara i rumstemperatur eller frys in. Hårt bröd håller mycket länge i torr miljö.
Torrvaror: Mjöl, pasta, ris och socker håller länge i rumstemperatur. Förvara torrt och svalt för ännu längre hållbarhet.
Oljor och nötter: Bör stå mörkt och svalt för att undvika härskning. Nötter går att frysa för längre hållbarhet.
Ta vara på rester
En av de största orsakerna till matsvinn i hemmet är att rester inte tas om hand. Med lite kreativitet kan rester bli en helt ny måltid.
• Lägg inte upp för mycket på tallriken – ta hellre om.
• Kyl ner rester snabbt och förvara i kyl eller frys. Större mängder kan delas upp i mindre burkar.
• Gör storkok och frys in i portionsstorlekar.
•Använd rester i nya rätter som omelett, soppa, gryta eller pyttipanna.
• Frukt som blivit mjuk kan användas till smoothies eller fruktsallad, och skrumpna grönsaker passar bra i grytor, gratänger eller wok.
Datummärkning – bäst före eller sista förbrukningsdag
Det är viktigt att förstå skillnaden på märkning:
Bäst före-datum handlar om kvalitet. Många produkter är fullt ätbara även efter datumet, så länge de luktar och smakar bra.
Sista förbrukningsdag är en säkerhetsmärkning. Mat som passerat detta datum ska inte ätas.
Krisberedskap och hållbarhet
Att ha ett hemförråd för kriser kan kombineras med att minska svinn. Rekommendationen är att ha mat och vatten för minst en vecka. Välj livsmedel med lång hållbarhet som du också brukar äta. Genom att regelbundet använda och fylla på förrådet minskar risken att mat blir gammal och måste slängas.