Tillståndet för den biologiska mångfalden är oroväckande dåligt i stora delar av Europa, och kontinenten drabbas allt oftare och allt hårdare av effekterna av klimatförändringarna. Det är några av slutsatserna i den senaste rapporten från Europeiska miljöbyrån.
Vart femte år släpper Europeiska miljöbyrån, EEA, en rapport om tillståndet för miljön i EU. Den senaste rapporten som släpptes på måndagen, och som sammanställer data för 38 länder i Europa, trycker på att EU måste förbättra sitt arbete på en rad områden.
Värst ser det ut för den biologiska mångfalden. Mer än 80 procent av de skyddade habitaten är i mycket dåligt eller dåligt skick, och 60 – 70 procent av jordarna är degraderade. Detta, skriver EEA, utgör ett allvarligt hot.
”Degraderingen av vår natur äventyrar den europeiska livsstilen. Friska ekosystem ligger till grund för livsmedels- och vattentryggheten och ger råvaror, vatten och energi till de produktions- och konsumtionssystem som ger oss vår mat, mobilitet, bostäder, energi och varor”, skriver miljöbyrån.
Europas vattenresurser är också under allvarlig press. Idag är 30 procent av Europas territorium och 34 procent av befolkningendrabbade av vattenstress, enligt rapporten.
”Tryggheten och tillgången på rent vatten påverkas av föroreningar, överuttag och fysiska förändringar i vattendrag. Klimatförändringarna förvärrar bara dessa problem”, skriver rapportförfattarna i sammanfattningen.
Skog och mark binder mindre kol
När det gäller utsläpp av växthusgaser så har en del framsteg gjorts. Utsläppen har minskat med 37 procent sedan 1990. Men samtidigt så har skogarnas och markens förmåga att binda kol, att utgöra en så kallad kolsänka, minskat med 30 procent jämfört med det senaste decenniet.
”Detta beror på en kombination av faktorer som åldrande skogar, mer frekvent och utbredd trädfällning samt de ökande effekterna av klimatförändringar och allvarliga naturstörningar, såsom skogsbränder, torka och skadedjursangrepp”, skriver EEA.
Utsläppen från både i industrisektorn och byggnader har minskat med 35 procent vardera mellan 2005 och 2023. En svårare sektor att få bukt med är däremot transporterna och matproduktionen.
”Även om utsläppen från transportsektorn har minskat, så har förändringen endast varit marginell under det senaste decenniet. År 2023 låg växthusgasutsläppen från inrikes transporter endast 6 procent under 2005 års nivå”, skriver rapportförfattarna.
Under samma tid har utsläppen från jordbrukssektorn minskat med 7 procent.
Klimatet hotar säkerhet och hälsa
Samtidigt så är Europa den kontinent som värms upp snabbast i världen.
”Vårt klimat förändras i en alarmerande takt och hotar säkerhet, folkhälsa, ekosystem, infrastruktur och ekonomi. Skyfall blir allt mer intensiva, och flera regioner har drabbats av katastrofala översvämningar de senaste åren. År 2023 resulterade översvämningar i Slovenien i en förlust på 16 procent av bruttonationalprodukten. Samtidigt orsakade översvämningar i Valencia år 2024 över 250 dödsfall”, skriver EEA.
Samtidigt som extremhögern inom EU vill backa tillbaka ambitionen i EU:s klimatarbete och ledare som Donald Trump kritiserar EU:s klimatpolitik för att skapa arbetslöshet, så försvarar såväl EU-ledare liksom Europeiska miljöbyrån en strategi med ambitiösa klimat- och miljömål.
Teresa Ribera, EU-kommissionär med ansvar för ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning säger enligt The Guardian: ”att försena eller skjuta upp klimatmålen skulle bara öka kostnaderna, fördjupa ojämlikheterna och försvaga vår motståndskraft.”
Leena Ylä-Mononen, vd för EEA, säger till tidningen att ”vi kämpar för att nå våra mål för 2030 på många områden”, och fortsätter:
– Detta äventyrar i grunden européernas framtida välstånd, konkurrenskraft och livskvalitet.