
Arbetsgivarföreningen Fremia har släppt en ny rapport som visar att en femtedel av deras medlemmar ser risk för varsel. De kräver nu ökade anslag i statsbudgeten för att inte fler civilsamhällesorganisationer ska drabbas nedskärningar och uppsägningar.
Fremia har cirka 5000 medlemsföretag med totalt 145 000 anställda, främst inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd. I den så kallade Fremiabarometern, som släppts i dagarna, har 809 av medlemmarna svarat på frågor om sin ekonomiska situation, och svaren är alarmerande menar Fremia.
– Våra medlemmar är ryggraden i svensk välfärd. De driver kvinnojourer, förskolor, äldreomsorg och personlig assistans. Men för många går ekonomin inte ihop längre. Om civilsamhället, idéburna och kooperativa verksamheter ska kunna bidra till att lösa våra svåraste samhällsutmaningar behövs en stabil och långsiktig finansiering. Det förväntar vi oss i statsbudgeten, säger Petter Skogar, vd på Fremia, i ett pressmeddelande.

Siffrorna visar bland annat att 21 procent ser risk för uppsägningar eller varsel, 36 procent har tappat intäkter jämfört med i fjol och 29 procent räknar med ett intäktstapp även nästa år. Dessutom svarar nio av tio av företagen inom vård/omsorg och personlig assistans att ersättningarna inte hänger med i kostnadsutvecklingen.
”Sätter anställd personals hälsa på risk”
När intäkter minskar drabbar det också utsatta grupper som får mindre stöd, menar många av företagen som har svarat på enkäten. ”Vi når nu smärtgränsen för vad personalen orkar. Neddragningar gör att verksamheten gradvis urholkas och vår möjlighet att möta behoven i samhället minskar drastiskt”, skriver till exempel ett medlemsföretag i enkäten. ”Vi står i ett vägskäl där vi sätter anställd personals hälsa på risk och att verksamheten framgent kommer att behöva läggas ned.”
– Politiker pratar gärna om att civilsamhället ska ta större ansvar. Men då måste finansieringen hänga med. När finansieringen av samhällsviktiga verksamheter monteras ned, riskerar vi medarbetares hälsa och arbete – och människors trygghet. I slutänden är det ju barn, äldre, våldsutsatta och personer med funktionsnedsättning som blir utan stöd, säger Petter Skogar.
I en undersökning från 2024 svarade sju av tio kommunpolitiker att behovet av civilsamhällets organisationer ökar. Trots detta har inte regeringen skjutit till de medel som behövs, enligt Fremia.
Tre krav
Fremia riktar nu tre skarpa krav till regeringen inför presentationen av höstbudgeten:
- Indexreglera assistansersättningen.
- Säkerställ att ersättningarna till idéburna och kooperativa aktörer i välfärden följer löne- och kostnadsutvecklingen.
- Höj taket i lönebidraget till 28 000 kronor och fortsätt att skriva upp det över tid.
– Tidpunkten när det inte längre går att bedriva verksamhet närmar sig snabbt i flera av våra branscher. Regeringen måste ta sitt ansvar i höstbudgeten, säger Petter Skogar.