Populära fröblandningarna kan gynna invasiva arter

Nästan 80 procent av fröpåsarna med blandade blomfröer som säljs i Sverige innehåller främmande arter 0ch 74 procent av fröpåsarna innehåller arter som riskerar att bli invasiva. Detta enligt Naturskyddsföreningen som har gått igenom innehållet i 77 olika fröpåsar från 18 olika företag. För att få fram informationen har NSF mejlat företagen bakom fröerna och efterfrågat specifik information om artinnehåll och fröernas ursprung.

”Riskerar att tränga ut våra ängsblommor”

NSF konstaterar att det i dag saknas krav på innehållsförteckning i fröblandningar vilket gör att den som köper en fröpåse oftast inte vet vad den får. Däremot kan det stå saker som ”gynnsamma för pollinatörer”, men enligt NSF kan de tvärtom få motsatt effekt eftersom invasiva arter riskerar att ta över och är ett hot mot många pollinatörer.

– Många vill göra en insats för bin och fjärilar genom att så blomfrön. Tyvärr visar vår granskning att resultatet kan bli det motsatta. I påsarna döljer sig främmande arter som riskerar att tränga ut våra ängsblommor och bli ett hot mot våra pollinatörer, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Ett exempel på en art som återfanns i fröpåsarna är rosenkronill, en flerårig ört som ursprungligen kommer från centrala och södra Europa och som inplanterats i USA och Kanada för att hindra jorderosion. Där har den dock blivit ett problem som invasiv art och i Sverige klassas den numera som en högriskart.

Fridlysta arter

Granskningen visade även att det förekommer hotade och fridlysta arter i fröblandningarna. Totalt kunde man identifiera 16 rödlistade arter i blandningarna. Några exempel är ängssalvia, stortimjan och hjärtstilla. Dessutom fann man elva fridlysta arter i tolv av påsarna, från sju olika företag, till exempel kattmynta skogsklocka och gullviva – arter som är skyddade enligt svensk lag.

”Att dessa arter säljs kommersiellt, ibland med fröer från utlandet, väcker frågor om både genetisk integritet och arternas långsiktiga överlevnad i Sverige. Att introducera en art med annan genetisk
uppsättning i en population, kan rubba den befintliga populationens anpassningsgrad
till platsen. Det kan till exempel handla om blomningstid, motståndskraft mot sjukdomar
eller torka”, skriver Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen kräver nu bättre märkning så att artinnehåll och ursprung tydligt framgår när man köper fröblandningar samt att lagstiftningen skärps så att försäljning av arter med spridningsrisk stoppas. Tills vidare uppmanar de alla konsumenter att försöka välja fröer med svenskt, och allra helst lokalt, ursprung.

– Fråga i butiken, be leverantörerna ta in svenska fröer. Utbudet är tyvärr litet idag, men tillsammans kan vi öka trycket på branschen och skapa en större marknad för hållbara fröer, säger Karin Lexén.