Hur reagerar anställda i välfärden när politikerna kräver att de ska anmäla papperslösa migranter? Den frågan ska forskaren Jacob Lind undersöka i ett nytt projekt som just har beviljats 17 miljoner från Europeiska forskningsrådet.
Den så kallade angiverilagen har varit hett omdiskuterad i Sverige och regeringen tvingades delvis att backa från förslaget om att anställda inom skolan och vården ska anmäla papperslösa, efter svidande kritik från fackförbund och remissinstanser.
Nu vill Jacob Lind, projektforskare vid Institutionen för Globala politiska studier vid Malmö universitet, jämföra hur diskussionen sett ut i Sverige jämfört med andra länder i Europa, närmare bestämt Italien, Nederländerna och Storbritannien.
– Studien handlar om hur lärare, läkare, socionomer och andra inom välfärdsyrken reagerar på politiken som sätter migranters mänskliga rättigheter på spel, säger Jacob Lind i ett pressmeddelande.
En skillnad i den här studien jämfört med tidigare studier är att den inte utgår från migranternas egna krav utan snarare från välfärdsanställdas krav på att få tillgodose papperslösas rättigheter. Rättigheterna handlar om basala saker som rätt till skola, vård och bostad.
– De blir fråntagna rätten att tillgodose mänskliga rättigheter för en viss grupp. EU-kommissionen har presenterat ett utkast till återvändardirektiv som pratar om att man ska bli bättre på att upptäcka papperslösa. Debatten i Sverige har lite föregått diskussionen som kan komma i Europa, säger Jacob Lind.
Projektet inleds i januari och kommer att pågå i fem år.