Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare, och vilka som får makten efter kyrkovalet i september kan få stor betydelse för skogens framtid. Och det finns stora skillnader i hur kandidaterna till kyrkomötet ställer sig i frågor om hur skogen ska förvaltas. Det visar en granskning från Naturskyddsföreningen.
Den 8–21 september är det kyrkoval i Sverige. Drygt halva befolkningen är medlem i Svenska kyrkan och antalet röstberättigade i kyrkovalet är 4,7 miljoner. En fråga som varit i hetluften inför valet är hur kyrkans skog ska förvaltas. Med 470 000 hektar skogsmark är Svenska kyrkan Sveriges femte största skogsägare. Ska ekonomisk avkastning eller biologisk mångfald och sociala och andliga värden prägla skogsförvaltningen? Frågan aktualiserades i en skogsutredning som Landets Fria rapporterat om tidigare, som givit upphov till kraftig debatt inom kyrkan.
Nu har Naturskyddsföreningen granskat hur kandidaterna kyrkomötet, som är kyrkans högst beslutande organ, ser på miljöhänsyn i användningen av skogen.
– Vår granskning visar att det finns stora skillnader i synen på hur kyrkans skogar ska förvaltas och på kyrkans ansvar för klimat och natur. Kyrkans medlemmar har nu en stor möjlighet att påverka och göra skillnad genom att rösta i kyrkovalet, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.
Rödgröna för hållbarhet
I granskningen har nomineringsgrupperna i kyrkovalet, som ungefär motsvarar de allmänna valens partier, ser på sju av skogsutredningens centrala förslag. Förslagen handlar bland annat om att införa ett naturnära och varierat skogsbruk på en tredjedel av kyrkans skogsmark, att skydda minst 20 procent av skogarna för klimat och biologisk mångfald och att stärka samiskt inflytande i skogsbruket.
Resultatet visar att Socialdemokraterna, De Gröna i Svenska kyrkan och Vänstern i Svenska kyrkan stöder samtliga förslag i skogsutredningen. Det gör även nomineringsgruppen Himmel och Jord, som profilerat sig på just skogsfrågan.
Sverigedemokraterna är mest negativa och säger nej till sex av sju förslag. Fria Liberaler i Svenska kyrkan och Borgerlig Kristen samverkan säger nej till större förändringar, som skydd av mer skog och omställning till naturnära skogsbruk.
Många för samiskt inflytande
Förslaget om stärkt samiskt inflytande får stöd från en majoritet av nomineringsgrupperna, utom Alternativ för Sverige och Centerpartiet som säger nej, och Sverigedemokraterna och Borgerlig kristen samverkan som svarar ”vet ej”.
Naturskyddsföreningen har välkomnat skogsutredningens förslag, och uppmanar kyrkans medlemmar att ”rösta för skogen”.
”Genom att synliggöra var de olika nomineringsgrupperna står i skogsfrågorna vill vi ge kyrkans medlemmar bättre möjligheter att göra ett informerat val – för en kyrka som lever som den lär och som tar ansvar för skapelsen”, skriver föreningen i granskningen.
– Svenska kyrkan har en viktig roll att fylla, både som en av Sveriges största skogsägare och som förebild. Vi förväntar oss att kyrkan visar vägen mot en skogsförvaltning som värnar biologisk mångfald, friska ekosystem och skogens skönhet, säger Karin Lexén.
I senaste kyrkovalet, 2021 låg valdeltagandet på 18,4 procent.
Kyrkovalet
Medlemmar i Svenska kyrkan kan rösta på tre nivåer: Kyrkomötet (nationell nivå), Stiftsfullmäktige (regional nivå) och Kyrkofullmäktige (lokal nivå).
Nomineringsgrupperna i kyrkomöte, som har deltagit i Naturskyddsföreningens granskning, är Socialdemokraterna (S), Alternativ för Sverige (AfS), De Gröna i Svenska kyrkan (DGSK), Himmel och Jord (HoJ), Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK), Centerpartiet (C), Sverigedemokraterna (SD), Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK), Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan (POSK), Öppen Kyrka (ÖKA) och Borgerlig Kristen Samverkan (BKS).
