Kommuner och regioner i Västerbotten och Norrbotten gör investeringar i miljardklassen för den gröna omställningen – för planer som kanske inte ens blir verklighet. Nu behöver företagen ta större ansvar, enligt en ny rapport från SNS.
Industrins omställning i norra Sverige kostar miljarder i infrastruktur, bostäder och skolor. Investeringar som kommuner och regioner tar på sig – trots osäkerhet i företagens planer. Det menar Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet och författare till den nya rapporten Risker i den gröna omställningen från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).
– Offentliga stöd måste utgå från samhällsekonomisk nytta, inte företagens löften. Northvolts utveckling är en påminnelse om att även projekt med de bästa av intentioner kan möta allvarliga hinder. När projekt misslyckas riskerar skattemedel att gå förlorade och den lokala acceptansen för framtida mer kommersiellt gångbara industriprojekt kan minska, säger Sofia Lundberg i ett pressmeddelande.
Efter att ha intervjuat ledande kommunföreträdare och analyserat riskfördelningen mellan företag, kommuner, regioner och staten har hon dragit slutsatsen att de kommersiella riskerna, alltså de medel som investeras mot förväntad avkastning bör bäras mer av företagen, medan systemrisker, till exempel utformning av elförsörjning bör bäras framför allt av staten och EU.
– Kommunerna går i dag före med miljardinvesteringar, men utan garantier. Hela samhället tjänar på minskade klimatutsläpp, men av de offentliga aktörerna har staten och EU störst ekonomisk nytta av den. Det är viktigt för legitimitet i omställningen och dess hastighet att de som kan dra störst ekonomisk nytta av en satsning också bär de största riskerna. Klimatfrågan kan inte lösas lokalt, säger Sofia Lundberg.
Rapportförfattarens rekommendationer:
- Risker bör fördelas efter aktörernas roll och kapacitet – den aktör som kan dra störst nytta av en industrisatsning bör bära den största risken och kostnaden. Kommersiella risker bör tas av företagen och systemrisker av staten eller EU.
- Staten bör inta en samordnande roll för koordinering av kompetenser, erfarenheter och beslutsprocesser för alla de offentliga nivåerna.
- Offentliga stöd bör baseras på samhällsnytta – inte på företagsplaner eller löften.
- Ett tydligt nationellt ansvar för infrastrukturinvesteringar, exempelvis i väg- och järnvägsnät, behövs för att möjliggöra industriell omställning.
- Mer transparens och bättre analys av industristöd krävs för att säkra legitimitet och effektiv resursanvändning.
Om rapporten
Risker i den gröna omställningen är en del av SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt, som fokuserar på de långsiktiga förutsättningarna för högre produktivitet, stärkt konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt. Forskningsprojektet pågår 2024–2027.
SNS