Sverige beskrivs ofta som ett land med svaga familjeband, som ett resultat av att samhället tar omsorgsansvar. Men ny forskning visar att omsorgen mellan generationer tvärtom har fördjupats under välfärdsstatens framväxt.
– Vi ville förstå hur vardagsomsorg faktiskt ser ut och hur den förändrats över tid. Det handlar inte bara om att skjutsa barnbarn till träningar eller hjälpa till med läxor – utan om känslomässiga band och närvaro, säger Sara Eldén, professor i sociologi vid Malmö universitet och forskningsledare för projektet i ett uttalande.
I studien har forskarna djupintervjuat 63 personer från tre generationer, födda på 1940–50-talet, 1970–80-talet och 2000–2010-talet med fokus på hur omsorg upplevs och praktiseras i vardagen. En av de centrala slutsatserna blev att välfärdsstaten inte har lett till försvagad omsorg mellan generationerna. Något som går på tvärs med en dominerande bild av Sverige som ett land med svaga familjeband som ett resultat av att samhället tagit över ansvaret för omsorgen.
– Vi behöver bra omsorgsinstitutioner, men det står inte i motsats till omsorgen mellan generationerna. Framväxten av välfärdsstaten stärker och möjliggör djupare relationer och familjeband, säger Sara Eldén.
Enligt studien är banden mellan generationerna starka, och ofta präglade av ömsesidighet. De intervjuade barnbarnen såg sig inte bara som mottagare av omsorg, utan också som betydelsefulla personer i sina mor- och farföräldrars liv.
– Det visar att generationerna fortsätter hänga ihop och gör omsorg för varandra på olika sätt under livet, säger Sara Eldén.
Förväntas ställa upp
Att mor- och farföräldrar är engagerade i barnbarnens liv är dock inte enbart positivt, enligt studien. Vissa deltagare upplevde en press att ställa upp mer än de egentligen orkar.
– Vi ser en form av ”intensive grandparenting”, där far- och morföräldrar förväntas ställa upp. Det kan skapa slitningar och ambivalenta känslor, säger Sara Eldén, som i en tidigare studie undersökt fenomenet.
Forskarna menar att studien utvidgar förståelsen av omsorg, från att handla om praktisk hjälp till att även innefatta relationer, känslor och ömsesidigt engagemang.
– Forskningen har varit bra på att beskriva stora politiska förändringar, men vi har velat zooma in på hur människor faktiskt lever sina liv. Det är grundforskning om våra föreställningar om samhället, och våra vardagliga praktiker. Det är viktigt för att förstå hur samhället utvecklas, säger Sara Eldén.
Studien Care biographies: Challenging narratives of declining intergenerational care within strong welfare states är publicerad i tidskriften Sociological Review.
