Torkstress, stormskador, skogsbrand och jordskred väntas öka betydligt under de närmaste 25 åren till följd av klimatförändringen. Det konstaterar Skogsstyrelsen i en klimat- och sårbarhetsanalys.
– Klimatförändringen påverkar skogsbruket i grunden genom ökade skaderisker. Särskilt östra Götaland, Öland, Gotland, Svealand och Norrlandskusten är områden där torka och dess följder kan bli särskilt allvarliga, säger Carin Nilsson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen i en kommentar till den nya klimat- och sårbarhetsanalysen.
Redan i dag orsakar klimatrelaterade risker skador på den svenska skogen för minst 11 miljarder årligen, men siffran är troligtvis betydligt högre, enligt Skogsstyrelsen.
I den nya klimat- och sårbarhetsanalysen bedömer myndigheten att fem av de sex skaderisker som undersökts är höga. Några av dem ökar också jämfört med den analys som gjordes 2019, till exempel risken för skada till följd av erosion, ras, skred och slamströmmar som uppkommit till följd av skogsbruket. Ökar gör även risken för granbarkborreskador som nu bedöms vara hög i hela landet.
– En central slutsats är att samverkande effekter, exempelvis torka som leder till granbarkborreangrepp och förhöjd brandrisk, kan förvärra konsekvenserna, säger Carin Nilsson.
Vad behöver då göras för att minska riskerna? Skogsstyrelsen skriver att ”behovet av planering av plantval, vattentillgång, röjning, gallring, föryngringsavverkning och andra skogsbruksåtgärder ökar” med utvecklingen, samt att “kunskapsspridning och tillsyn behöver utvecklas för att stödja skogsbrukets arbete med klimatanpassning”.
Klimatanpassning på efterkälken
Arbetet med klimatanpassning i skogen ligger efter, enligt en analys som Skogsstyrelsen presenterade i mars i år. När myndigheten följde upp den handlingsplan för klimatanpassning av skogsbruket som sattes upp 2020 visade det sig att endast fyra av tolv delmål har helt eller delvis uppnåtts.
– Klimatanpassning är något som diskuteras allt bredare inom skogsbruket. Men vår analys visar att det behövs mer förändringsarbete på de flesta områden för att klara hoten från klimatförändringarna, sade Per Hazell, skogsskötselspecialist vid Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande när analysen presenterades.
De mål som faktiskt nåtts handlar om mängden skog som drabbats av skogsbränder, andelen tall som sätts på rätt mark, ökad mängd löv- och blandskog och återvätning.
De mål som inte har uppnåtts är bland annat hänsyn till renbete, insatser mot insektsangrepp och stormskador.
– Det behövs livskraftiga träd med färre skador för att bevara den biologiska mångfalden men också och för att bibehålla tillväxten i skogen så att den kan bidra till utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Därför måste mängden träd som dör eller skadas av klimatförändringarna minska, sade Per Hazell.
Risk för skador i skogen fram till år 2050
- Risken för torkstress blir hög i Götaland, Svealand och längs Norrlands Östersjökust.
- Risken för stormskador är fortsatt hög i hela Sverige.
- Risken för granbarkborreskador ökar till hög risk för hela landet, med en mer uttalad ökning i Götaland och Svealand. Bedömningen är i linje med tidigare analys men antas accelerera snabbare än vad den bedömdes göra 2019.
- Risken för skada på grund av skogsbrand är fortsatt hög och ökar.
- Risken för skador från svampangrepp är generellt låg. Bedömningen innehåller dock större osäkerheter än de övriga riskerna. I Norrbotten syns dock lokalt större problem med törskate.
- Risken för skada till följd av erosion, ras, skred och slamströmmar som uppkommit efter skogsskötselåtgärder är redan nu hög och ökar.
