Kalhuggning skadar skogens biologiska mångfald mer än hyggesfri avverkning, enligt Skogsstyrelsen. Men vilken metod är bäst för att gynna skogens biologiska mångfald? SLU har fått i uppdrag att ta reda på svaret.
Sedan 1950-talet har kalhuggning varit det dominerande sättet att skörda skog i Sverige, men nu ökar intresset för hyggesfritt skogsbruk. Att sköta skogen hyggesfritt betyder att marken aldrig lämnas helt trädlös, vilket innebär att skogens strukturer till större del bevaras.
För att skogsägare ska kunna välja den mest lämpliga metoden har Skogsstyrelsen ålagt SLU att jämföra hur olika kategorier av hyggesfritt skogsbruk påverkar den biologiska mångfalden i jämförelse med konventionellt hyggesbruk.
De två vinnande metoderna visade sig vara selektiv avverkning, där enskilda träd skördas i omgångar, och luckhuggning med små luckor, vilket betyder att mindre områden av skogen avverkas vid samma tillfälle. Detta skyddar arter som är känsliga för ljus och uttorkning, exempelvis en del fjärilar. Avverkas stora luckor är skillnaden mot hyggesbruk mindre.
– Genom att låta delar av de äldre träden stå kvar och bevara delar av de döda träd som ligger på marken, skapas förutsättningar för att många arter ska kunna leva kvar. Framför allt skapas bättre förutsättningar för arter som är beroende av skuggiga, fuktiga och stabila miljöer, säger Adriana Puentes, projektledare på SLU och medredaktör för rapporten i ett pressmeddelande.
Stabilt mikroklimat
Att alla studerade typer av hyggesfritt var bättre för den biologiska mångfalden än kalhuggning förklarar forskarna med att det ger ett mer stabilt mikroklimat med jämnare ljusinsläpp, fuktighet och temperatur.
Förmodligen är även den negativa påverkan på skogens vattenekosystem mindre, skriver Skogsstyrelsen.
I rapporten konstateras även att olika hyggesfria metoder kräver olika former av miljöhänsyn.
– Oavsett vilken metod man använder så kommer det alltid att behövas åtgärder för miljöhänsyn när man avverkar. Det är viktigt att anpassa hänsynen till den specifika brukningsmetoden för att den ska göra maximal nytta för biologisk mångfald, säger Martin Goude, försöksledare på SLU och medredaktör för rapporten.
Tre hyggesfria metoder studerades
Rapporten har tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet SLU på uppdrag av den statliga myndigheten Skogsstyrelsen. Arbetet bygger på litteraturgenomgång, expertbedömningar och jämförande scenarier för hur olika miljöförhållanden utvecklas på kort och lång sikt under olika former av hyggesfri skogsskötsel.
De tre studerade metoderna var:
• Selektiv avverkning, där enskilda träd plockas ut i omgångar. I selektiv avverkning ingår bland annat metoden ”blädning”, som upprätthåller en flerskiktad struktur med träd i olika åldrar och höjd med ständig tillgång till äldre träd. Det bevarar livsmiljöerna för flera olika arter, exempelvis svampar som lever på träd, lavar och mossor.
• Luckhuggning skapar variation i ålder och struktur inom beståndet, vilket ger flera olika livsmiljöer för arter. Små och spridda luckor ger bäst effekt för arter som är känsliga för ljus och uttorkning, exempelvis en del steklar och fjärilar.
• Överhållen skärm, där en viss mängd träd i samma ålder lämnas kvar medan marken under föryngras med nya träd, kan mildra de negativa effekterna under föryngringsfasen. Metoden tenderar dock att leda till mer homogena bestånd på längre sikt.
Rapport: Hur hyggesfritt skogsbruk påverkar biologisk mångfald.pdf