
En blandning av olika trädslag istället för odlingar med ett och samma ger mer än biologisk mångfald – det kan både öka kolinlagringen och ge mer virke än traditionella monokulturer, visar en ny avhandling från SLU.
Att blandskogar har högre biologisk mångfald än plantager med exempelvis endast tall eller gran överraskar nog få. Skogar med flera sorters träd tenderar också att tilltala människor mer än monokulturer. Men det finns fler fördelar, visar en ny avhandling från SLU, där Joel Jensen analyserat data från skogsexperiment i flera olika länder.
– Blandskogar kan ge både mer virke och mer kolinlagring i marken än traditionella monokulturer, säger han i ett pressmeddelande.
Kolinlagring behöver alltså inte ske på bekostnad av virkesproduktionen, eller tvärtom.
Slutsatsen gällde särskilt i kalla och näringsfattiga miljöer.
Men det är inte så enkelt som att fler trädarter automatiskt ger mer virke och större klimatnytta. Arternas olika egenskaper och de särskilda förutsättningarna på respektive odlingsplats spelar stor roll.
– Jag har velat bena ut och på djupet förstå mekanismerna för hur trädarter påverkar varandra i olika miljöer, och vad det betyder för miljönyttan och produktionen, säger Joel Jensen.
Vad som kan spela roll för hur blandskogen fungerar är trädens karaktärsdrag och funktionella egenskaper, som till exempel vedtäthet och bladens kväveinnehåll. Kväve är ett viktigt näringsämne för skogens tillväxt.
Intresset för blandskogsskötsel har enligt SLU ökat, både inom vetenskapen och skogsbruket. Inte minst för att blandade skogar kan stå emot klimatförändringar bättre än monokulturer. Samtidigt menar Joel Jensen att det inte är någon universallösning:
– Blandskog är en av flera olika strategier för att anpassa skogsbruket till en osäker framtid, säger han.
Olika blandningar är olika bra i norra och södra Sverige
Blandskog är enligt Skogsstyrelsens definition ett bestånd där inget trädslag dominerar till mer än 70 procent. Med den indelningen utgörs cirka 28 procent av skogsmarksarealen i Sverige av blandbestånd.
En möjlig nackdel med att plantera blandskog är att skötseln kan vara mer komplicerad.
Blandade skogar tillgodoser ekosystemtjänster bättre än monokulturer, enligt en studie från SLU 2019. De undersökta ekosystemtjänsterna var trädens tillväxt, blåbärsproduktion, kolinlagring, viltfoder och biologisk mångfald (med indikatorerna död ved och artrikedom i fältskiktet). Studien visade att det är viktigt vilka träd som blandas. I norra Sverige kunde blandningar mellan gran och björk uppfylla flest nyttor samtidigt medan blandskogar med tall och björk ger fler ekosystemtjänster i södra Sverige.
Skogsstyrelsen och SLU