Brottsligheten är lägre på landet än i städer. Men när ”alla känner alla” kan även en tystnadskultur uppstå som gör att brottsoffer inte anmäler. Särskilt utmanande för är våld i nära relationer, visar en ny rapport från Brå.
Nästan alla typer av brott är mindre vanliga på landsbygden än i städer, både när det gäller anmälda brott och i invånarnas självrapporterade utsatthet. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).
Den större samhörighet som ofta finns mellan invånarna på landet kan dock göra att människor inte agerar på angelägenheter som berör någon man har en personlig relation till, enligt Brå.
– När ”alla känner alla” kan det uppstå en tystnadskultur som gör att tröskeln blir högre för att anmäla ett brott. Det här är ett problem som måste angripas från flera håll. Bland annat behöver man bryta föreställningen om att vissa handlingar inte är brottsliga på landsbygden, och brottsoffer behöver få den hjälp och det stöd de behöver för att våga anmäla, säger Ulrika Lindstedt, utredare på Brå i en kommentar.
Mörkertal för våld i nära relationer
En brottstyp som enligt både svensk och internationell forskning är grövre och vanligare på landsbygd än i städer är våld i nära relationer. En brottsförebyggande samordnare som arbetar i en landsbygdskommun tror att mörkertalet för brottet är större på landsbygden.
– Dels så kanske det inte är så många som ser för man bor långt ifrån varandra. Det är inte så att man bor i flerfamiljshus, man bor i villor. Och sen så känner alla varandra så att det blir en viss skam i att anmäla att jag blir utsatt. För alla tycker kanske att min sambo är så bra och han är kanske väldigt känd. Så jag tror att det gör mycket. Både att man känner varandra väl och att man bor som man bor. Det tror jag gör så att det blir ett stort mörkertal, säger hen i Brås rapport.
Andra intervjuade i rapporten som bor i Norrbottens och Västerbottens län lyfter att machokultur med negativa normer kring maskulinitet lätt uppstår i traditionellt mansdominerade branscher, som gruv-, stål- och byggbranscherna som finns i norra Sverige, vilket kan påverka vilken syn man har på våld och hot mot kvinnor. Enligt rapporten Maskulinitet och våldsförebyggande arbete från Sveriges kommuner och regioner (2021) finns ett samband mellan normer för manlighet, våld och negativa attityder till jämställdhet.
Långa avstånd till närmaste polisstation, vårdcentral, socialtjänst eller kvinnojour är en förklaring till att den som utsatts för våld ofta väntar länge med att göra en polisanmälan. I Norrbotten har en majoritet av kvinnojourerna stängt sina skyddade boenden eftersom de inte uppfyller de nya krav som sedan april 2024 ställs på privata aktörer som bedriver skyddade boenden, enligt Brås rapport.
Det kan också vara så att skyddsåtgärder kring den som utsatts för våld, som ett kontaktförbud, blir verkningslösa på små orter eftersom det kanske bara finns en närbutik och en busshållplats. Dessutom kan avståndet till närmaste polis göra att det tar lång tid att rycka ut vid ett pågående övergrepp.
Vad kan göras?
Geografiska avstånd och hög personalomsättning gör det svårt att bygga upp en effektiv samverkan mellan polis och socialtjänst kring våld i nära relationer på landsbygden, enligt forskare vid Örebro universitet som under 2023 träffat 38 socialsekreterare och sex poliser från 17 kommuner.
– Det saknas ofta ett strukturerat sätt att samverka som inte är beroende av individer. Ibland måste socialsekreterare ringa 114 14 och vänta i lång kö för att komma i kontakt med polisen, sade Anna-Karin Larsson, som är en av forskarna, när rapporten Att bedöma och hanterar risk för våld i nära relation i gles – och landsbygd publicerades.
Enligt rapporten finns flera områden att arbeta med när det gäller våld i nära relationer i just glesbygdsområden: Socialskreterare kan ta som rutin att ställa frågor om våld i nära relationer i alla ärenden som inkommer. Med tillitsskapande arbete kan våldsutsatta motiveras att lämna våldsamma relationer även om de inte vill medverka i en polisutredning. Chefer och verksamhetsledare bör utbildas om våld i nära relationer. Och små kommuner kan dela expertis, och digitala lösningar för att minska problematiken med långa avstånd.
