
Funktionsvariation, cisperson och rasifierad. Det är några av begreppen som förklaras i en ny språkguide tänkt att användas inom undervisning och kommunikation.
– När språket blir tillgängligt, blir samtalet möjligt, säger Roshanak Fatahian, projektledare och medgrundare av nätverket All of us som skapat guiden.
Är funktionsvariation ett annat ord för funktionsnedsättning? Får man säga svart eller heter det “rasifierad”? Vad är egentligen intersexualitet? Är du orolig att säga fel ord och riskera att kränka någon, med följden att du undviker diskussioner som rör identitet, ursprung och tillhörighet? Nätverket All of us menar att sådana uteblivna samtal skulle kunna stärka relationer och gemenskap, och har därför givit ut Inkluderande språkguide, tänkt att användas i arbetsliv, skola och vardag. Guiden är utformad som en ordlista med förklaringar av och rekommendationer kring olika begrepp.
– Jag har mött så många människor som vill göra rätt, men som har saknat verktyg för att delta och ta plats i samtalet. Vi saknar helt enkelt en gemensam språklig kompass i Sverige för hur vi pratar om identitet, ursprung och tillhörighet. Många ord saknar tydlig praxis, vilket skapar osäkerhet. Därför har vi tagit fram Språkguiden, för att fler ska våga delta och känna sig trygga. Ett inkluderande språk öppnar rum där fler röster får höras, säger Roshanak Fatahian, projektledare och medgrundare av All of us i en kommentar.
All of us är ett nätverk som arbetar med inkludering, och har tagit från Språkguiden i samarbete med RFSL, forskaren Tobias Hübinette, docent inom interkulturell pedagogik och likabehandlingsexperten Kitimbwa Sabuni.
– Språket är ett av våra starkaste verktyg för att skapa tillhörighet. Men när det saknas samsyn kring begreppen blir det lätt att människor tvekar. Språkguiden fyller ett verkligt behov – den gör det lättare att uttrycka sig inkluderande och att förstå vad som faktiskt menas, säger Caroline Thunved, generalsekreterare och vd för Sveriges Kommunikatörer som samarbetar med All of us och kommer att dela guiden med sina medlemmar.
Några exempel från Språkguiden
Rasifierad svensk eller person som rasifieras
Förklaring: När en person eller en grupp tillskrivs egenskaper och attribut kopplade till hudfärg och utseende. Rasifiering är en social process som grundar sig i ett historiskt rastänkande och i samtida rasistiska strukturer. I praktiken menas icke-vita personer, samtidigt som att det är viktigt att komma ihåg att vita personer också blir rasifierade som just vita personer.
Kommentar: […] Använd det i kontext av strukturer, representation eller diskrimineringsrisker – inte som personlig benämning.
Ickebinär
Förklaring: En person vars könsidentitet inte är varken kvinna eller man. Det betyder olika saker för olika personer; vissa känner sig både som tjej och kille, andra som varken eller eller någonstans däremellan. Många ickebinära identifierar sig som inget kön alls. En del har könsdysfori och kan genomgå könsbekräftande behandling med hormoner och/ eller kirurgi. Ickebinär kan också vara ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter utanför tvåkönsnormen.
Funktionsvariation
Förklaring: Begreppet innebär att egenskaper och förmågor hos människor är olika i hela samhället. Bör användas med stor beaktning. Vill en uttrycka att det i samhället finns funktionsvariation- er – att människor fungerar olika – kan en använda begreppet. En kan till exempel skriva “samhället bör beakta funktionsvariationer”.
Kommentar: Förväxlas ibland med ordet funktionsnedsättning men är inte synonymt med det. Säg inte “person med funktionsvariation” eller “funktionsvarierade”. Det riskerar att förminska behoven hos personer med funktionsnedsättning.