Pasta och bröd innehåller höga och ökande nivåer av PFAS-kemikalien TFA, visar en ny studie. Forskarna ser risker för barns hälsa, men det saknas kunskap om hur människor påverkas.
– Det är oklokt att tillåta utsläpp i väntan på att man kan bevisa hälsoeffekter hos människor, för då är det ju för sent, säger toxikolog Mattias Öberg.
PFAS-ämnet trifluorättiksyra, förkortat TFA, är en mycket spridd så kallad evighetskemikalie som naturen inte kan bryta ner. TFA är giftigt för vattenlevande organismer och har påverkat lever och fosterutveckling i studier på däggdjur.
Nu har österrikiska forskare på uppdrag av miljöorganisationen Global 2000 undersökt ett 50-tal spannmålsprodukter som bröd, pasta och frukostflingor, både konventionellt odlade och ekologiska. Det visade sig att samtliga produkter innehöll TFA. Konventionella produkter var enligt studien mer än tre gånger så förorenade som ekologiska.
– Nivåerna av TFA, särskilt i bröd och pasta, är mycket oroande och kräver omedelbara åtgärder för att förhindra ytterligare utsläpp av TFA i miljön. I konventionella spannmålsprodukter var de genomsnittliga nivåerna så höga att en hälsorisk för barn inte längre kan uteslutas, säger studiens författare, miljökemist Helmut Burtscher-Schaden i en kommentar.
Ännu finns inget EU-gemensamt gränsvärde för hur mycket TFA som får finnas i livsmedel, men nederländska hälsomyndigheter har satt egna nivåer för hur mycket dagligt intag som kan tolereras. För en genomsnittlig konsumtion av konventionellt odlat spannmål överskrids den nivån med 1,5 gånger för vuxna och 4 gånger för små barn, visar studien.
Oklart om människor påverkas
Är det då läge att sluta ge barnen pasta? Landets Fria ringde upp Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska institutet som har forskat om hälsoeffekterna av PFAS men inte medverkat i den aktuella studien.
– Det finns inga studier som visar att TFA har effekt på människor. Studier på djur tyder på att den är mindre giftig än de andra PFAS-ämnena som vi vet mer om, men vi saknar information, och just därför måste vi vara försiktiga, säger han.
26 maj publicerade Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA ett förslag från Tyskland om att klassificera TFA som ”reproduktionstoxiskt”, vilket betyder att ofödda barn riskerar att skadas av ämnet och att det kan försämra fertiliteten.
– Det finns några få djurstudier som visar att TFA kan skada foster. Men det sker vid betydligt högre doser än vad som är fallet även i det värsta exemplet från de nya analyserna av bröd, säger Mattias Öberg.
Men att ämnet hittas överallt med ökande halter i naturen, och att vi inte har något sätt att bli av med TFA är skäl nog till oro, enligt toxikologen:
– Min ingång är att det är oklokt att tillåta utsläpp i väntan på att man kan bevisa hälsoeffekter hos människor, för då är det ju för sent. Det här är inget som vi kan få tillbaka in i burken igen.
Att minska mängden TFA i maten är samhällets ansvar, understryker Mattias Öberg.
– Det är omöjligt att göra som individ då man inte kan veta exakt vilka produkter som har höga TFA-halter. Här måste forskare, myndigheter, organisationer och industri lösa frågan tillsammans istället.
Tredubblats på tio år
TFA har hittats i vattendrag över hela Europa. Att ämnet nu sprids via vatten till mark och odlade grödor har flera orsaker. Huvudskälet är att PFAS har blivit allt vanligare inom jordbrukets bekämpningsmedel sedan 1990-talet, och dessa bryts ner till TFA. En annan källa är PFAS-ämnen i köldmedier i kylskåp, luftkonditioneringar och värmepumpar, som ersatte freoner när dessa förbjöds 1987.
Nivåerna av TFA i vår mat ökar, enligt den nya studien. I jämförelse med ett test av spannmål som EU-kommissionen lät göra för knappt tio år sedan har halterna mer än tredubblats.
– Denna studie är chockerande, men inte oväntad för oss som studerar TFA. Vi observerar att TFA-nivåerna ökar snabbt i ekosystem, människor och djur världen över. Därför måste vi nu diskutera hur vi kan begränsa denna snabba ökning innan denna förorening korsar planetens gränser och toxiska effekter på sårbara populationer uppstår, säger Hans Peter Arp, professor i miljökemi vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i ett uttalande.
Industrin mörkade
Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA granskar just nu de toxikologiska referensvärdena för TFA, något som väntas vara klart i februari 2026.
Men Sverige behöver inte vänta på att EU går före, enligt Mattias Öberg, utan man skulle kunna sätta nationella rekommendationer på samma sätt som Nederländerna och Tyskland har gjort.
– Får vi värden att förhålla oss till är det lättare för kommuner och företag att se vad man bör prioritera för att minska problemet, säger han.
TFA fick status som PFAS först 2021. Varför är det först nu som vi har fått upp ögonen för ämnet?
– Det finns flera skäl, ett är att man inte har analyserat halterna av ämnet förrän vid den tiden. Ett annat är att TFA främst är en restprodukt av andra PFAS-ämnen. Det du inte letar efter hittar du inte. Men jag är övertygad om att det har funnits kunskap om TFA-halter under längre tid, eftersom det är en tydlig nedbrytningsprodukt. Varningar från forskare om PFAS kom redan i slutet av 60-talet, men det mörkades medvetet av industrin. Det handlar mycket om makt och kunskap i slutändan.
