Prenumerera

Logga in

Energi

Louise odlar sötlupin som alternativ till soja: ”Hoppas fler ska våga testa”

”Vi tycker att intresset har ökat.

Lupiner är mer än de giftiga, invasiva blomsterfacklor som pryder banvallar och dikeskanter. Deras ätliga släkting innehåller protein i klass med sojabönan – och trivs på svenska breddgrader.
– Texturen är unik, säger Louise Levinsson som odlar sötlupin på Flättinge gård utanför Huskvarna.

Kring Medel­havet, i Mellanöstern och Syd­amerika har sötlupinen länge odlats. Men faktum är att baljväxten klarar våra breddgraders kortare odlingssäsong bra. Bättre än sojabönan. Att sötlupin innehåller omkring 40 procent protein har fått baljväxten att kallas den nordiska sojan.

– Vi tycker den är intressant för det är den böna med högst proteinhalt som man kan odla i Sverige. Den är ett alternativ till importerade sojabönor, säger Louise Levinsson till Landets Fria.

På Flättinge gård utanför Huskvarna har hon och hennes två systrar odlat sötlupin sedan 2020. Namnet till trots har den ingen söt smak, enligt Louise Levinsson.

– Den är lite nötig men har ingen jättekraftig smak. Jämfört med soja har den ett hårdare skal och det blir mer textur i maten än med andra bönor. Texturen är unik, säger hon.

På gården använder systrarna sötlupinen till biffar och burgare som de säljer till restauranger. Den passar även bra till hummus, och i grytor, soppor eller lasagne, enligt Louise Levinsson.

Sötlupinen är kvävefixerande och klarar torka bra, men är känslig mot ogräs. Foto: Flättinge gård

Inte invasiv

Sötlupinen, som även kallas matlupin ska inte förväxlas med den förvildade blomsterlupinen som är både giftig och invasiv.

Vid odling tar sötlupinen upp kväve från luften vilket minskar behovet av gödsel och förbättrar jorden. Den klarar också torka bättre än många andra baljväxter. Men grödan är känslig mot ogräs, något som kan vara utmanande på en gård som odlar utan bekämpningsmedel. 

– Vi blindharvar flera gånger i början, alltså harvar innan lupinerna kommer upp, så det ska hinna växa sig starkare än ogräset. Och man behöver så dem tätt, berättar Louise Levinsson.

Kommer ni att fortsätta att odla sötlupin?

– Vi testar fortfarande, men vi vill verkligen fortsätta. Jag tror att vi behöver tänka till om vilka råvaror vi använder i Sverige, och odla mer själva istället för att importera. Vi tycker att intresset har ökat. Folk är nyfikna. Jag hoppas att fler ska våga testa!

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV