Fredy skapade Sveriges första könsneutrala folkdräkt: ”Jag hittade mig själv”

På folkmusikstämman i Bingsjö i Dalarna 2018 sås ett frö inom Fredy Samuel Lundh, som kommer att utvecklas till Sveriges första ickebinära folkdräkt. 

– Det var en stor längtan, jag ville verkligen passa in. Jag hade börjat lära mig folkmusik och folkdans och när jag fick se folkdräkterna kände jag att det också var jag, något jag ville uttrycka mig genom – men jag hade ingen koppling till en geografisk punkt, landskap eller bygd. 

30-åriga Fredy Samuel Lundh är född i Dalarna, uppvuxen i Sigtuna och bor nu i Göteborg. Idén till folkdräkten tog ”fem långa år” att växa fram.

– Idén om en byxkjol skvallrade om mina inre önskningar som manligt kodad person, och med den började jag en resa genom mitt inre: Vem är jag och hur får jag klä mig? Den korta berättelsen är att jag hittade mig själv som queerperson genom arbetet med dräkten.

Tillsammans med textildesignern Ida Björs och input från en fokusgrupp med unga ickebinära personer utvecklade Fredy Samuel Lundh byxkjolen till en komplett, könsneutral folkdräkt.

– Alla gjorde sina drömskisser. Det var att grunda projektet i det queera, att få känslan av att vi är ett community.

Hat och kärlek

Inspirationen kommer från hela Sveriges folkdräktskultur, västkusten och transflaggans färger, rosa, vit och blå. 

– Hatten har sedan medeltiden varit en pojkmössa, men i Toarp i Ås härad (i Västergötland, reds anm) är hatten en kvinnomössa och därför transformativ och rolig. Skorna och livstyckevästen är androgynt designade och transsymbolen går igenom i sjal, smycken och kofta, berättar Fredy Samuel Lundh.

Och namnet?

– Bäcken symboliserar en rörelse. Vi har alla våra inre bäckar som alltid är i förändring, och det är samtidigt samma vatten som för miljarder år sedan. 

Skapandet av dräkten blev också upptakten till nyckelharpisten Fredy Samuel Lundhs artistkarriär. Under namnet Fredy Clue reser de runt och gör föreställningar om dräkten.

– Den har rest jorden runt nästan. Det har visat sig genom åren att många går igång på det här. Allt ifrån hat som att det här ”borde inte finnas” och att vi ”förstör traditionerna”, till att ”varför behövs en ny när det finns så många fina dräkter redan”. Dräkten finns för att öppna upp för det transformativa, att du får uttrycka dig hur du vill i vår kultur, förklarar Fredy Samuel Lundh och lägger till:

– Det är mycket mindre negativa kommentarer nu. Mer kärlek och förståelse. 

Sömnadskurser

Bäckadräkten såg dagens ljus år 2022. I dag håller Fredy Samuel Lundh även i workshops och sömnadskurser där deltagarna får skapa sina egna folkdräkter. 

– Det finns ett community på facebook, det är kring 200 nu som syr sina egna dräkter. Vi är kunskapsförmedlare, och sänker tröskeln till att folk ska känna sig hemma i folkkulturen.

Många föreställer sig kanske folkmusikvärlden som lite traditionell och konservativ, vad säger du om det?

– Den är jättetillåtande! Alla får plats. Från mc-knutten till dragspelaren i epan och den queera sångerskan. Vi arrangerar också folkklubbar – tänk dig polska blandat med techno i klubbmiljö. Det är verkligen en öppen och växande kultur, som vi utvecklar. Välkommen in!