Mindre skog avverkas och tillväxttakten har vänt uppåt efter att ha sjunkit sedan 2012. Det visar SLU Riksskogstaxeringens senaste fältinventering.
Kurvan för tillväxt i svensk skog har pekat kraftigt uppåt mellan mitten 1950-talet och 2012, då den plötsligt vände neråt, visar SLU:s Riksskogstaxering. Orsakerna till minskningen är enligt Naturvårdsverket troligtvis försämrade tillväxtförhållanden när det gäller temperatur och luftfuktighet och därtill höga nivåer av avverkning.
Men nu visar den senaste fältinventeringen från år 2020 till 2024 att tillväxten ökar.
– Tillväxttakten har vänt uppåt efter att ha minskat sedan 2012. Samtidigt ser vi hur de totala avgångarna, det vill säga summan av avverkad volym och träd som dör av andra orsaker, vänder neråt efter några toppår, säger Per-Erik Wikberg, redovisningsansvarig vid Riksskogstaxeringen i en kommentar.
Mer död ved
Det är dock för tidigt att tala om en bruten trend, enligt Wikberg.
– Om det vi ser är tillfälligheter eller inledningen av längre trender är ännu för tidigt att säga, men när det gäller tillväxten ser det enligt årets statistik gynnsammare ut nu än under de senaste åren, fortsätter han.
Den nya statistiken visar också att volymen död ved, som har ökat stadigt under det senaste decenniet fortsätter att öka. Den är nu nästan 10 kubikmeter per hektar, plus den mängd död ved som finns i formellt skyddade områden.
En annan tendens är att tallen blir ännu vanligare efter att ha passerat granen som det vanligaste trädslaget för ett par år sedan. Även lövträden fortsätter att öka.
– Volymen lövträd utgör nu 20 procent av det totala virkesförrådet. Sett till antal träd är björk fortsatt det vanligaste trädslaget, säger Cornelia Roberge, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU.
