I beredskapskommunikationen från svenska myndigheter trycker man ofta mycket på individens ansvar, medan det offentligas ansvar är mer frånvarande. Dessutom är kommunikationen ofta full av motsägelsefulla budskap, det visar forskning från Örebro universitet.
Å ena sidan beskrivs det svenska samhället som robust och att saker kommer att fungera som vanligt även i en krissituation. Å andra sidan ska medborgarna inte räkna med någon hjälp från samhället utan måste vara beredda att klara sig på egen hand. Det här är bara ett exempel på hur informationen från myndigheterna ofta är tvetydig och svårbegriplig, menar Malin Ågren, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, som har undersökt språk, bilder och budskap i material från Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och kommuner mellan åren 2011 och 2023.
– Min forskning visar dessutom att man använder ungefär samma argument oavsett hur omvärldsläget ser ut. Det som återkommande förmedlas är en bild av vår omvärld som en konstant hotfull och farlig plats, säger hon i ett pressmeddelande.
Att ständigt påtala hoten blir också ett sätt att legitimera satsningar på försvar och beredskap menar hon.
– Samtidigt får vi inte glömma att den här kommunikationen till stor del styrs av moraliserande och värdestyrda idéer om hur ett samhälle, en organisation och en individ ska vara.
Både självständig och solidarisk
På 1950- och 60-talen handlade beredskapskampanjerna ofta om gemenskap och solidaritet. Efter det har blivit ett ökat individuellt fokus, men på senare år verkar det som att trenden har vänt igen. Samtidigt ser kampanjerna inte riktigt ut som de gjorde för 60-70 år sedan.
– Intressant nog verkar återgången handla mer om vad den individuella medborgaren kan göra för samhället, än om vad samhället kan göra för individen.
Något som också sticker ut i krisinformationen är att man både ska ta ansvar och hjälpa andra, samtidigt som man också ska vara självständig och vara beredd på att behöva klara sig själv.
– Det här sättet att tänka är väldigt typiskt för Sverige. Däremot använder sig organisationerna väldigt sällan av argument som stödjer sig på politiska beslut eller lagar, vilket är lite förvånande med tanke på att sådana ramverk faktiskt finns, säger Malin Ågren.
Malin Ågrens avhandling analyserar hur svenska totalförsvarsaktörer använder strategisk kommunikation för att få medborgarna att förstå varför frågor om beredskap är viktiga och varför deras arbete är nödvändigt och trovärdigt.
Hon har bland annat studerat grammatik, ordval, bildspråk, komposition, musik och ljudeffekter i interna ledarspalter och i offentliga videor på sociala medier från tre olika typer av offentliga organisationer inom det svenska totalförsvarssystemet: Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och kommuner.
Materialet som undersökts kommer från 2011 till 2023.
Örebro universitet