Prenumerera

Logga in

Radar

Lika viktiga som fjärilar och bin – här är nattens pollinatörer

Nattfjärilar är lika viktiga pollinatörer som sina mer färgsprakande kusiner dagfjärilarna, visar en ny metaanalys från Lunds universitet.

Att bin, fåglar och fjärilar är viktiga pollinatörer känner de flesta till. Men nu visar en omfattande studie från Lunds universitet att nattaktiva fladdermöss, malar och nattfjärilar är lika viktiga – men förbisedda av forskare.

– Bin är en så stor del av vår kulturella identitet. Vi lär oss att de är viktiga. Och de är fluffiga och söta att titta på. Medan nattfjärilar, jag menar… de har sina vackrare kusiner, fjärilarna, som vi älskar, men nattfjärilarna är grå och dammiga och de äter dina kläder. Hur skulle de möjligtvis kunna göra något positivt? 

Det säger Liam Kendall, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet och en av forskarna bakom den nya studien i ett pressmeddelande. I en forskningsöversikt av 35 studier har han och kollegorna nu ett svar på frågan som gäckat forskare under 60 års tid: Hur viktiga är nattaktiva pollinatörer för pollinering av våra växter? 

Det visade sig att fladdermöss, malar och nattfjärilar är lika viktiga som bin, fåglar och fjärilar när det gäller pollinering, i 90 procent av de undersökta fallen. De 139 undersökta växtarterna hade alltså lika pollinerats lika väl oavsett om det skett på dagen eller natten. 

Fladdermöss inom familjen bladnäsor lever exempelvis i Syd- och Centralamerika och livnär sig bland annat på pollen. Foto: Leyo/WIkimedia commons/CC-BY-2.5

Forskares fördomar

– Vi blev definitivt överraskade av hur många växtarter det fanns där det inte spelade någon roll. Vi tyckte båda att det här var riktigt fascinerande, eftersom man lätt har idén att en viss växt behöver pollineras av en viss art, säger Liam Kendall.

Analysen visade snarare motsatsen, att växterna var mycket flexibla.

– En annan pollinatör än den förväntade kan bidra tillräckligt för att en växtart ska kunna reproducera sig, fortsätter Kendall.

Lundaforskarna menar att resultatet väcker frågor om forskares fördomar, som att dagpollinerarnas gullighet kan ha spelat in, i jämförelse med exempelvis grådammiga nattfjärilar. Många forskare har sannolikt varit fasta i föreställningar om hur en viss växt ska pollineras, och att vi själva är aktiva på dagen kan göra att man förbiser det som sker på natten, enligt Kendall:

– Vi har en föreställning att det är på dagen allt magiskt händer, för att vi är aktiva då, och det är då vi ser bin och fjärilar på växter.

Så kan vi skydda nattens pollinatörer

Varför är då detta viktigt? Jo, en tredjedel av allt vi äter är beroende av pollinering, och givet hotet mot den biologiska mångfalden borde vi ta mer hänsyn till nattaktiva pollinatörer i jordbruks- och naturvårdssammanhang, menar forskarna. Ett bi har inte samma ekologiska krav som en nattfjäril.

– Analysen visar att vi behöver förändra sättet vi tänker på när det gäller hur en miljö kan stödja pollinatörer och biologisk mångfald, säger Liam Kendall.

Ett exempel på hur man kan skydda nattpollinering är att undvika ljusföroreningar, alltså överdriven eller felplacerad belysning som stör de nattaktiva.

Det kan även behövas en ny praxis för hur man sprutar bekämpningsmedel, eftersom det ofta sker på natten för att skydda dagaktiva pollinatörer, berättar Kendall.

– Det finns ett förbiseende där – visst, man skyddar de dagaktiva insekterna, men man skadar också, teoretiskt sett, nattpollinatörerna. Det betyder att man kan göra mycket mer för nattpollinatörerna, men vi har inte tänkt tillräckligt på det hittills, och här behövs mer forskning.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV