Spöktinor och spökgarn kallas de hummertinor och fiskenät som har tappats bort eller slängts i haven och som fiskar och humrar fortsätter att fastna i. Nu pågår ett projekt för att rensa den halländska kusten från de här dödsfällorna.
Bara under den här vintern har 100 tinor och 1000 meter garn bärgats i projektet som är ett samarbete mellan Region Halland, Jordbruksverket, Vatten- och havsmyndigheten och Göteborgs Universitet. Till sin hjälp har de nio yrkesfiskare som draggar haven efter spöktinor och spökgarn. En av dem är Uno Hellner från Lerkil som fick upp 18 hummertinor under vintern.
– De är gjorda av järn med plast över så de håller sig många år innan de går sönder. Sen är det grovt garn i nylon som håller jättemånga år och det är ju inte bra för havet och djurlivet. Så det känns ju bra att få upp dem, säger han i ett pressmeddelande.
Djurplågeri
Att få upp de gamla tinorna och garnen är viktigt av flera orsaker. Dels för att de bidrar till nedskräpningen genom att mikroplasterna långsamt bryts ner och dels eftersom de bidrar till stort lidande.
– Det hemska är ju djurplågeriet, att de ligger där och fiskar år efter år och att det går in nya humrar och dör inne i burarna. Det är förfärligt när man blir klar över att det går till på det sättet, säger Clas Rosander som är lokal projektledare i Kungsbacka, Lerkil och Bua och också initiativtagare till projektet.
Det är inte heller bara fiskarna och humrarna som riskerar att fastna. Enligt Naturskyddsföreningen är de förlorade fiskeredskapen även livsfarliga för till exempel fåglar, tumlare, sälar och andra djur.
Växande problem
Hur många förlorade fiskeredskap som göms i världens hav totalt finns det inga säkra siffror på, men Havs- och vattenmyndigheten uppskattar att det kan röra sig om så mycket som mellan 15 och 16,5 miljoner ton.
Enligt Claes Rosander är det också ett problem som har vuxit i takt med att antalet fritidsfiskare som använder den här typen av redskap har ökat.
– Så länge som det bara var yrkesfiskare som gjorde det så tog de upp dem, för de hade inte råd att låta dem ligga kvar på bottnen. De var ekonomiskt beroende av att få tillbaka sina förlorade redskap, säger han.
Vill kunna återvinna
Förhoppningen är också att man ska kunna återvinna de upplockade spökgarnen och spöktinorna. Men Claes Rosander konstaterar att det är en ekonomisk utmaning.
– Man försöker hitta användningsområde för plasten som är i spökredskapen, men det är inte så lätt. Varje process kostar pengar och då blir till exempel skorna eller segelbåtarna, eller vad man nu förvandlar det till, också dyrare.
På Havs- och vattenmyndighetens hemsida kan du läsa mer om förlorade fiskeredskap och även lära dig om hur du som privatperson kan engagera dig för att få bort dödsfällorna från haven.
